Helgen inledde jag med att delta i judiska församlingens Regnbågs-kabbalat shabbat i synagogan. Det var en sällsam och mycket positiv upplevelse och vi har pratat mycket om just judendomen hemma idag.
Kanske för att det är en religion och en identitet som är och alltid har varit mycket förföljd i olika delar av världen men även för att vi inser att judendomen faktiskt är en religion som är "uppdaterad" till version 2011.
Frågeställningar om organdonation, abort och homosexualitet etc verkar ha diskuterats och rabbinerna har kommit fram till svar som motsvarar den tid vi lever i, det imponerar på mig.
Kanske var det just för judendomens erfarenhet av förföljelse under många hundra år som rabbinen i Stockholms synagoga inbjöd till en gemensam regnbågs-kabbalat inför sabbaten där alla var välkomna. Det är dock den första kyrka/synagoga/tempel/moské som jag har besökt där jag var tvungen att legitimera mig och gå igenom en säkerhetskontroll. Djupt tragiskt att människor inte får ha sina heliga platser fredade.
Lika självklart som det är för mig och familjen att kunna visa vår respekt och lämna heteronormen utanför Pridefestivalsområdet, lika lite självklart är detta för människor i andra länder runt om i världen. Fortfarande är förföljelse på grund av könsidentitet eller sexuell läggning vardagsmat i många länder och inte heller i Sverige är alla människors lika värde självklart för alla.
Därför behövs Pridefestivalen även fortsättningsvis. Är det något jag skulle önska är det kanske att det blir lite mindre festival och lite mera Pride för att understryka allvaret i hbtq- frågorna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar