30 juni 2009

I måndags var det folkpartiets dag i Almedalen och Jan Björklund höll ett i många delar intressant tal. Att han talade mycket om liberala värden är positivt, hans betoning på det socialliberala värdena kommer fram på ett än mer tydligt sätt. Hans tydliga genusperspektiv hyllar jag också.
Jag tycker att idén om att införa lärlingsplatser med lärlingslöner är intressant. Mitt yrke medför att jag träffar många arbetslösa ungdomar och även om det handlar om individer och individuella val och situationer som medfört att personerna är där de är så är det bekymmersamt att en så stor del av våra ungdomar inte får börja sitt vuxenliv på ett bra sätt. För den egna stolthetens skull och för förmågan att växa som individ tror jag att det är en viktig sporre att kunna försörja sig själv istället för att som så många idag får göra - förlita sig på kommunens försörjningsstöd. Med en mer individuellat anpassad skolgång, lägre ingångslöner när man inte ännu är fullärd och större möjligheter till en bättre löneutveckling inom sitt yrke sett ur ett längre tidsperspektiv är absolut viktiga parametrar för att skapa dessa möjligheter. Vi är alla individer och det som passar en passar inte alla - en del är teoretiker och andra praktiker och som politiker måste vi skapa möjligheter för alla att kunna skapa sig ett bra liv och kunna försörja sig. Alla måste inte som i den socialdemokratiska världen skaffa sig en akademisk utbildning. Alla sorters människor behövs!
En annan åsikt som jag delar med Jan Björklund är hans inlägg till förmån för en allmän arbetslöshetsförsäkring i samma anda som vår sjukföräkring. Att detta skulle utarma fackföreningarna tror jag inte på - det har ett värde i sig att vara medlem i en fackförening. Men ingen borde tillåtas att stå utanför den så viktiga arbetslöshetsförsäkringen!

28 juni 2009

På onsdag är det dags, då tar Sverige över ordförandeskapet i EU efter Tjeckien. Många gäster beräknas komma till Sverige och naturligtvis kommer mediabevakningen att bli enorm. En fantastisk möjlighet att sätta Sverige på kartan i EU sammanhang. Som ordförandeland kommer Sverige att:
Planera och organisera minsterrådets arbete. Driva viktiga frågor.
•Svenska ministrar, ambassadörer och tjänstemän kommer att leda 3300 möten.
•Sköta kontakten med Europaparlamentet och kommissionen.
•Företräda EU vid möten med andra länder och organisationer
.

De flesta frågorna som kommer att finnas på agendan är kopplade till förslag, prioriteringar och tidigare beslut så det handlar inte om att vi får enorm makt. Men genom att många möten kommer att hållas på olika platser i Sverige får vi givetvis fantastisk publicitet. De frågor som Sverige uttalat som viktiga berör den globala ekonomiska krisen, klimatfrågan,rättsliga frågor, Östersjön, EU i världen och EU:s institutioner.

Det största och viktigaste mötet är dock det som kommer att ske i FN:s regi det kommande halvåret - jag talar givetvis om klimatmötet i Köpenhamn. Det blir en viktig uppgift för vår statsminister att leda EU:s delegation till detta för världen så viktiga möte.
Svenska Dagbladet ställde idag bl.a följande frågor till Fredrik Reinfeldt:
2001 innebar ordförandeskapet ett lyft för Göran Persson. Vad tror du en lyckad höst skulle innebära för dig?
– Jag har varit statsminister i tre år och nu börjar folk förstå vad det innebär att ha mig och denna regering vid makten. Men jag tror det här blir en prövningstid, håller han måttet även för denna utmaning?
Slutligen, vad ser du fram emot mest under ordförandeskapet?
– Det finns några månader här då jag i princip kommer vara helt uppslukad av världspolitiken, de globala klimatprocesserna och toppmöten. Det kommer förmodligen vara unikt i mitt politiska liv att få uppleva detta. Det är unikt att någon svensk kan påstå sig att ha varit med om detta.
Jag önskar Fredrik Reinfeldt lycka till med uppgiften!

23 juni 2009

Jag skrev om tredelad föräldraledighet i mitt senaste inlägg. Jag har fått en del reaktioner och vill gärna dela med mig av mina egna tankar kring detta. För mig som liberal är det viktigt att politiker skapar förutsättningar för människor att göra egna val i livet. Det var även min utgångspunkt när jag tog beslut om att följa partilinjen vid förra landsmötet som föreslog en jämställdhetsbonus. Jag tycker egentligen inte att vi politiker skall bestämma detaljerna i hur människor vill leva sina liv - eller hur de vill fördela sin föräldraledighet.Det finns lika många alternativ till varför man väljer som man gör som det finns barnfamiljer, har jag alltid sagt, en lösning passar inte alla.
Men, ju mer jag läser om jämställdhet och hur många procent av männen som faktiskt tar ut föräldraledighet, ju mer jag ser av utvecklingen av kvinnors karriärmöjligheter, desto mer börjar jag tro att Birgitta Ohlsson och Liberala kvinnor har rätt - ibland måste politiker gå före och visa vägen.. Kanske är det så att jämställdheten behöver en knuff i rätt riktning, eller snarare att männen behöver en knuff i rätt riktning. Genom att faktiskt använda politiska styrmedel och tvinga nyblivna föräldrar att dela ledigheten så jämställt som möjligt kan vi få fler män än dagens 20 % att ta ut föräldraledighet när barnen är små. Hmm, ja detta tål att tänka på inför landsmötet i november där beslutet skall tas.
Jag välkomnar dina kommentarer!

21 juni 2009

Jag vill gärna veta vad du anser om förslaget att införa tredelad föräldraledighet?

I dagens SvD läser jag att Liberala kvinnor kommer att driva frågan om tredelad föräldraförsäkring på folkpartiets landdsmöte i höst. Vi har haft uppe frågan för två år sedan och efter långa diskussioner (6timmar höll debatten på) så enades vi om att partiet skulle införa en jämställdhetsbonus för att främja att dagens föräldrar skall dela upp föräldraledigheten på ett mer jämställt sätt. En modell av folkpartiets jämställdhetsbonus har sedan implementerats av alliansregeringen. Det finns dock viss kritik mot denna då den i praktiken fungerar som en skattereduktion snarare än en bonus som betalas ut månadsvis.
Tredelad föräldraledighet finns på Island där den fungerat framgångsrikt. Liberala kvinnors utgångspunkt för att driva frågan på landsmötet är att vi fortfarande, 2009, har alldeles för få föräldrar som faktiskt delar lika på föräldraledigheten. Det är fortfarande så att vi bli föräldrar på ojämlika villkor. Någonstans i 30 års åldern när man väljer att skaffa barn blir det en förskjutning av jämställdheten. Kvinnan som oftast är den som stannar hemma tar inte bara hand om barnet utan även om det hushållsarbete som paret tidigare delat på. När det sedan är dags att skola in på dagis är det oftast mamman som fortsätter det obetalda arbetet med att ta hand om hushållet eftersom det är hon som arbetar deltid när barnen är små. Något som kan bli mycket kostsamt för henne den dagen det är dags för pension. Den som arbetar deltid för barnens skull bör kräva av sin andra hälft att denne betalar in pension som motprestation - något som ofta jurister rekommenderar om frågan ställs till dem. Enligt liberala kvinnor kommer det med nuvarande takt att ta 52 år innan vi tar ut föräldraledigheten jämställt? Har vi tid att vänta?

19 juni 2009

Apropå min bloggning i förrgår så kan det vara värt att ställa frågan till kommunens invånare - vad finns det för förväntningar på oppositionen i Nora? Hur skulle man som invånare i Nora vilja kommunicera med oppositionen i Nora? Finns det särskilda frågor som man anser att oppositionen i Nora inte ska driva eller frågor som man anser att vi borde driva?
Det är frågor som jag skulle tycka att det var intressant att få respons på. Självklart har man som politiker en egen idé om hur man vill bedriva det viktiga arbetet med att kommunicera med kommunens invånare, men säkert finns det goda idéer och tankar kring detta som inte kommit fram.
Som fritidspolitiker är man ganska begränsad - dels av hur långt den egna fritiden räcker till och dels av det faktum att det inte finns tillgängliga ekonomiska medel ex för annonsering och liknande. Visst kan man göra mycket gratis men en hel del saker kostar pengar att göra och tar mer tid i anspråk än vad som är möjligt. Men jag skulle verkligen uppskatta om du hörde av dig till mig med tankar och förslag kring detta. Jag har en del egna funderingar som kanske blir sjösatta så småningom där jag hoppas att dialogen med kommunens invånare skall kunna bli smidigare. Ett sätt är givetvis uppstarten av denna blogg. Men idag finns även andra sätt att kommunicera på, jag har exempelvis en e-postadress där man kan nå mig och det går att skicka sms eller ringa på min mobil. Så tveka inte utan hör av dig med frågor, funderingar och förslag.
Tills vi hörs önskar jag dig en riktigt trevlig midsommar!

17 juni 2009

Att sitta i opposition kan stundom vara frustrerande. Vi som har engagerat oss politiskt har väl alla gjort det för att vi brinner för de frågor som just vårt parti har på dagordningen. Det parlamentariska system som vi har valt att ha i Sverige innebär dock att det är majoritetens beslut som styr.Det vi i oppositionen kan göra är att reservera oss skriftligt eller muntligt, beroende på hur allvarligt vi ser på beslutet, hur långt ifrån vårt eget förslag det ligger. Yrkanden kan tas till protokollet. Protokollet som är en offentlig handling kan alltid begäras ut av den som vill se vilka som deltagit i besluten, vilka som varit närvarande på mötet, vilka som eventuellt reserverat sig mot beslutet.
Diskussionen som föregår ett beslut tas på nämnden eller på kommunstyrelsen. Nämndernas möten är öppna möten. Kommunstyrelsens möten däremot är stängda. De stängdes på prov för ca 1,5 år sedan. Orsaken till detta var att få en större samling politiker delaktiga i besluten från början än i det tidigare lilla arbetsutskottet bestående av fem personer. Stängningen har sedan utvärderats och alla partier i den borgerliga oppositionen samt miljöpartiet har förklarat att de anser att dessa möten bör öppnas för press och allmänhet igen. Det allra viktigaste är att demokratiska värden
värnas och att en transparens finns där press och allmänhet kan ta del av den diskussion som föregår besluten. Just nu är beslutet att fortsätta ha stängda kommunstyrelsemöten på återremiss så det återstår att se vad som händer med detta.
Om oppositionen har egna idéer och förslag som de vill lägga fram får detta göras i form av en motion. En motion kan ta upp till två (2) år att få besvarad. Så om man sitter i opposition får man ha tålamod.

14 juni 2009

Att vara folkpartist och liberal, vad innebär det egentligen? Den frågan får jag ofta av människor som vet att jag är politiskt aktiv. Liberalismen betonar respekten för den enskilde individen framför kollektivet. Att vara liberal innebär framförallt att tycka det är viktigt att människor får göra sina egna, fria val. Vi tror att människor är förnuftiga och själva vet vad som passar dem bäst-som politiker är det min uppgift att se till att skapa förutsättningar och undanröja hinder för detta. En generös välfärdspolitik är viktig för oss liberaler, det ska finnas ett skyddsnät för dem som inte klarar sig själva. Att ha en marknadsekonomi är oxå en typiskt liberal tanke. Enskilt ägande och näringsfrihet är viktiga faktorer för att driva ekonomin framåt.
De klassiska liberala reformerna, är rösträtten, folkskolan, rättsstaten, näringsfriheten och folkpensionen, och säger alla var och en för sig mycket om kärnan i liberalismen.
Liberalismen innebär även att vi som är liberaler tex: – avvisar rasism, fördomar, diktatur. Rätt till utbildning är en annan liberal tanke.
Sammanfattningsvis kommer här några rader direkt från folkpartiets hemsida (http://www.folkpartiet.se/):
Det finns några typiskt "urliberala" frågor där liberaler mycket sällan är oeniga med folkpartiet:
folkpartiets ja till europasamarbete (frihandel är ett klassiskt inslag i liberalismen)
– folkpartiets stöd till privata alternativ vid sidan om offentligt eller kommunalt (betoning på individens rättigheter är typiska i den liberala ideologin och det är individen som ska ha friheten att välja t ex skola, läkare, dagis - det är inte kollektivet som ska välja åt individen)
– folkpartiets betonande av kunskapsskolan (kunskap betonas starkt i den liberala ideologin, vägen till ett jämlikt samhälle går via att alla ges kunskap. Historiskt var det liberaler som införde en allmän folkskola).
– folkpartiets stöd till partnerskap för homosexuella (rättigheter för individen oavsett om hon hör till en majoritet eller minoritet samt att den privata sfären inte är någon annans angelägenhet än individens)
– folkpartiets stöd till demokratibistånd (det är demokratin med fungerande mänskliga rättigheter som är grunden i ett välmående samhälle - inget samhälle som bygger på diktatur kan bli bra för individerna).
Hardu frågor kring detta? Läs mer på folkpartiets hemsida eller hör av dig till mig.

12 juni 2009

En händelserik vecka har gått..folkpartiet liberalerna i Nora gjorde ett fantastiskt EP-val där vi ökade 5.5% - man kan inte annat än vara glad!! Tack till alla som varit med och delat ut valmaterial och på så sätt gjort detta möjligt! Stort tack oxå till Marit Paulsen, Olle Schmidt och Cecilia Wikström som nu alla tre får en plats i parlamentet, vilka fantastiska kandidater vi har! Även på riks gjorde ju folkpartiet ett kanonval med 13.5%!! Våra kandidater är starka var och en på sitt sätt och jag har fullt förtroende för att de kommer att driva sina frågor i parlamentet!
Sen har vår "Lejonkung" Lars Leijonborg meddelat sin avgång denna vecka - folkpartiet mister nu en av sina allra största företrädare och jag kan inte säga annat än tack, tack för allt som du under alla dina 40 år i politiken åstadkommit! Du har alltid varit fast förankrad i den socialliberala traditionen där du värnat om en generell välfärdspolitik. Samtidigt har du inte väjt för att våga ställa krav när det har behövts.
Att nu få chansen att avsluta din politiska karriär med att ha lyckats med arbetet att få hit den stora europeiska forskningsanläggningen ESS är dig väl unt! Du har betytt mycket för liberala folkpartiet och vi är många som kommer att sakna dig. Du valde att anta utmaningen att kliva fram som partiledare trots att du inte var riktigt bekväm i den rollen - det tackar vi dig för! Ett stort och varmt lycka till med framtida utmaningar önskar jag tillsammans med folkpartiet i Nora.

05 juni 2009

Imorgon är det Sveriges nationaldag och på söndag är det val till Europaparlamentet. Båda dagarna är viktiga dagar för mig. Att få chansen att vara lite extra svensk en dag om året är härligt - där har vi något att lära av våra vänner i Norge. Att ta sin möjlighet att få delta i ett demokratiskt val är något som alltför många avstår i Sverige idag. Men ser man sig omkring i världen så inser man snart att rösträtt inte är någon självklarhet för alla - därför anser jag att det är min, och din, skyldighet att faktiskt använda oss av rösträtten när vi bor i ett demokratiskt land och har möjlighet till detta!
Jag gillar Sverige och det svenska och tycker att det är härligt att vi äntligen firar vår nationaldag med lite pompa och ståt, att vi helt enkelt törs vara stolta över att vara svenskar. Samtidigt tycker jag att tanken om ett enat Europa är viktigt och att det är viktigt med de samarbete som EU-medlemsskapet innebär, framförallt gällande miljöarbetet, den grova brottsligheten och hur vi ska lösa den ekonomiska kris med tillhörande ungdomsarbetslöshet som vi har idag både i Sverige och Europa. För oss som inte haft krig på mer än 250 år är det även svårt att inse att EU faktiskt från allra första början var ett fredsprojekt - alla som någon gång åkt förbi en av de gigantiska krigskyrkogårdarna med mängder av kors i raka rader inser att det är något som vi inte vill se mer av.
Jag ser inget motsatsförhållande mellan att vara nationalist och gilla det svenska samtidigt som jag anser att samarbete är viktigt i Europa och även ur ett världsperspektiv. Men att vara nationalist på ett sätt som menar att vi skulle vara förmer än andra eller att vi ska stänga våra gränser är inget jag kan sympatisera med.