31 januari 2011

Ny i politiken

Läser i senaste numret av Dagens Samhälle att 70-talisterna nu går om 40-talisterna i toppen av politiken. Största gruppen består av 50-talisterna. Den allra äldste finns i Lekeberg och är född 1935, den yngste finns i Gnesta och är född 1984. Snittåldern är 52 år. Även om andelen kvinnor är det högsta någonsin så är det fortfarande så att flest ordförande är män, 207 mot 83 kvinnor. Den ordförande som suttit längst som kommunstyrelseordförande har suttit i 28 år...

Men om man är alldeles färsk i politiken finns det några saker att tänka lite extra på:
lyssna måttligt, framförallt på dem som skriker högst, och läs på mer så att du blir lika kunnig (nästan) som tjänstemännen. Det är bästa sättet att öka medborgarnas inflytande, att helt enkelt se till att minska det informationsövertag som tjänstemännen har.

Visst är det så att erfarenhet ger makt och för den som är färsk i politiken gäller det att vara påläst och visa på kunskap och kompetens. Och, viktigast av allt - kom ihåg att politik handlar om helhet och prioriteringar! Du kan läsa mer på webben

30 januari 2011

Söndag...

Söndag efter en supertrevlig kväll med bästaste och mest värdefulla vännerna - god mat & dryck, djupa samtal och glada skratt, då är livet som bäst!

Dagens stora nyhet är att UD bara för någon timme sedan bestämt sig för att avråda från ALLA resor till Egypten på grund av av de oroligheter som råder där. Idag är det sjätte dagen av oroligheter i Kairo, ingen vet hur många civila som skadats och/eller dödats.

Dagens "lilla" nyhet är att antalet unga förtidspensionerade fortsätter att öka under Alliansens regeringstid. Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson kallar det en "politisk katastrof" och vem kan säga emot?
1990 förtidspensionerades 1500 unga, 2006 4500 och i fjol var siffran uppe i 6700...många av dessa unga har redan tidigt fått olika typer av aktivitetsstöd vilket ökar risken för att fastna i systemet. Vad kan vi göra för att komma tillrätta med detta? Rejäla krafttag behöver tas för att undvika att vi skapar ett utanförskap för en stor grupp unga som aldrig får chansen att komma ut på arbetsmarknaden. Här har alla arbetsmarknadens parter ett ansvar att tillsammans med politiken hitta lösningar.
Det som också är mycket bekymmersamt och också borde undersökas är det faktum att många idag lämnar arbetsmarknaden med oklara psykiatriska diagnoser. Håller vi på att skapa en arbetsmarknad som inte har utrymme för vad som sker i människors liv?
Med det menar jag att många arbetsplatser idag är så slimmade, så att det inte finns tid för det som händer i ett människoliv...Det kan vara alltifrån vård av barn, sjukskrivningar till tillfälliga åtgärder som behövs på grund av tillfälliga prestationssvackor i människors liv. Dessa "svackor" kan ha sin orsak i nära anhörigs dödsfall eller stora livskriser av annat slag, som exempelvis en skilsmässa. Sjuknärvaron är alltför hög på många arbetsplatser idag. Ett hållbart arbetsliv är önskvärt ur allas perspektiv.

29 januari 2011

Vad gör vi nu...?

Åtta antimobbningsprogram är utdömda i Skolverkets rapport vilket borde ge oss skolpolitiker, lärare, föräldrar och kommunala tjänstemän sömnproblem...
Här har vi trott att vi har hittat en modell för att stävja mobbingen i Noras skolor och nu kommer det svart på vitt från Skolverket att den modell som vi använder oss av i Nora inte fungerar. Fördelen med Olweusmetoden är att den involverar hela skolan, att det är ett systematiskt arbete medan nackdelarna är att det inte finns något pedagogiskt material som kan användas i klassrummet. Om du vill läsa rapporten i sin helhet kan du gå in på Skolverkets hemsida.

Att stävja mobbingen, att ansvara för att se till att vi har en lugn skolmiljö, en skola dit inget barn behöver gå med ont i magen, det är en av våra viktigaste uppgifter som ansvariga för skolan. OM du inte kan gå till skolan och känna dig trygg kommer du inte kunna ta till dig några kunskaper i matte, svenska och engelska eller i andra ämnen... 
Runt om i Sverige är det ca 13 000 barn som är utsatta för mobbing varaktigt, det vill säga under ett års tid, eller längre. Det är definitivt 13 000 barn för många, mobbing kan aldrig accepteras!

Nu måste vi snarast se över vad vi kan göra för att komma tillrätta med det faktum att den antimobbningsmetod vi använder i Noras skolor har stora brister.

28 januari 2011

Alarmerande!

Läser i dagens SvD att Skolverket menar att de antimobbningsprogram som används av kommuner runt om i Sverige inte fungerar och i vissa fall kan ha helt motsatt effekt. De ger ingen bevisad effekt och ger bland annat exempel på att kamratstödjare är ett sätt att i värsta fall få mobbningen att öka...Att göra som vissa skolor, att blanda olika metoder är helt förkastligt. Men, inget av programmen kan rekommenderas i sin helhet säger Skolverket.
De program som har undersökts under tre år är Friends, SET, Lions Quest, Olweusprogrammet, Farstametoden, Skolkomet, Skolmedling och Stegvis. 10 000 elever i årskurs 4-9 deltagit i utvärderingen.
Även det program som alltså används i Noras skolor - Olweusmetoden - finns med i utvärderingen och förkastas då det enligt Skolverket inte är tillräckligt säkerställt evidensmässigt.
När barn- och utbildningsnämnden tog beslutet att implementera programmet var den infomrationen vi fick att detta var det enda evidensbaserade antimobbningsprogram som fanns på marknaden. Verkar som om vi måste ta detta beslut under omprövning...

27 januari 2011

Kvinnor i kläm...

Hemkommen från kvällens sköna yogapass har jag tänt ett ljus för förintelsens offer. Det känns viktigt att inte glömma och att hedra offren på Förintelsens dag idag den 27 januari.

Blir ilsken när jag i SvD kan läsa att det stärkta skyddet för föräldralediga inte skyddar kvinnor från diskriminering. Även om uppsägningar har minskat, men diskriminering i anslutning till föräldraledighet förekommer fortfarande alltför ofta och drabbar främst kvinnor... Diskrimineringsombudsmannen får in ungefär 70 anmälnningar årligen och siffran är relativt oförändrad.Du kan läsa artikeln i sin helhelt här.

Omplaceringar, sämre jobb och utebliven löneutveckling är några av de saker som drabbar föräldralediga, framförallt kvinnor. Kvinnor ställs på väntelista redan när man är gravid och under föräldraledigheten går männen om i lön. Givetvis är detta ännu ett argument för att dela föräldraledigheten så lika som möjligt och ställa krav på att papporna tar sin del av ansvaret för de gemensamma barnen.

26 januari 2011

Välkommet förslag!

Hemkommen från kvällens allmänpolitiska debatt som Björn Sundström inledde pustar jag ut lite framför datorn.
En mycket intressant inledning om hur vi ska klara välfärdsuppdraget fortsatte med en debatt om Noras framtid, skola & barnomsorg, kultur & fritid, de sociala omsorgsfrågorna och infrastrukturfrågor. Många kloka inlägg både från majoritet och opposition och en respektfull ton präglade debatten. Extra glädjande att så många åhörare fanns på plats! Tänk om varje fullmäktigemöte var så välbesökt, det vore roligt.

Läser i Svenska Dagbladet att regeringen vill ha ny lagstiftning på området friskolor.
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) säger att regeringen vill göra upp med S och MP.

Jag tycker att det är klokt att se över det faktum att friskolor idag kan missköta sig men ända ta ut en vinst. Det kan inte vara syftet att vinster skall kunna tas ut trots att skolan missköter sitt uppdrag, har låg lärartäthet och dålig kvalitet på läromedel och därför välkomnar jag förslaget.
Självklart ska vinster kunna tas ut, men det är bra att man nu ser över möjligheten till sanktioner på området. Idag saknas möjligheten till vinstminimering i de sanktionsmöjligheter som finns och som skolinspektionen använder sig av när en friskola missköter sig. När tillståndsprövningen nu ses över bör även friskolekoncerner kunna granskas.
Den nya skollagen som kommer att implementeras under året blir också tydligare i sin skrivning - samma kriterier och krav som finns på den kommunala skolan skall även finnas på en friskola.
En ny lagstiftning bör kunna vara på plats  1januari 2013 säger utbildningsministern. Det ser jag fram emot.

25 januari 2011

Goda nyheter från www.unicef.se

Neonatal stelkramp utrotat i Burma!

Burma. Eftersom UNICEF är en del av FN har vi möjlighet att nå fram och hjälpa barn även i världens mest slutna länder, till exempel i Burma. Där har vi bland annat lyckats utrota neonatal stelkramp. Och det enda sättet att hålla sjukdomen borta även i framtiden är genom fortsatta reguljära vaccinationer. I maj förklarades landet helt fritt från den livsfarliga sjukdomen som främst smittar spädbarn vid förlossningar. Den bästa metoden att stoppa stelkramp är enkel och effektiv. Vi vaccinerar gravida kvinnor samt kvinnor i barnafödande ålder. Mammans immunitet överförs till barnet som skyddas tills det är några månader gammalt.

Sms som räddar barns liv

Malawi. UNICEF har uppfunnit en ny sms-teknik som bland annat används framgångsrikt i kampen mot undernäring i Malawi. Med hjälp av mobiltelefoner kan vårdpersonal i avlägsna byar som saknar fax och dator, snabbt registrera barns näringstillstånd, så att landets hälsodepartement får aktuell information om varje enskilt barn. Näringsexperter gör omedelbart analyser och myndigheterna kan agera snabbt vid tecken på undernäringskris. Tidigare användes post och det kunde ta månader att få feedback och alla data hann bli gamla innan analysen var färdig. Nu får hälsokliniker extra stöd och leveranser av näringstillskott i tid för att hinna rädda fler barns liv. Det pilotprojekt som vi startat i tre distrikt har fungerat så bra att Malawi nu har bestämt sig för att använda sms-systemet över hela landet.

Klicka här och läs fler goda nyheter och mer om Unicefs arbete http://www.unicef.se/

24 januari 2011

Vi får aldrig glömma...

Förra veckan, den 20 januari hedrades Fadime Sahindals minne. Följande text kommer från regeringens hemsida (http://www.regeringen.se/sb/d/13817/a/159484).

För nio år sedan dödades Fadime Sahindal av sin far. Fadime kämpade mot hedersförtryck och för alla flickors lika rättigheter, och redan som ung bedrev hon sin kamp i det offentliga rumme
Torsdagen den 20 januari hedrades Fadimes minne med en paneldebatt i ABF-huset i Stockholm. Förutom integrationsminister Erik Ullenhag deltog Bengt Westerberg, ordförande i svenska Röda Korset, Alan Ali, Sharaf hjältar, Nicklas Kelemen, Varken hora eller kuvad, och Claes Borgström, advokat och jämställdhetspolitisk talesperson (S).

En av de frågor som diskuterades var männens roll i hederskulturen och vad som behövs för att få bukt med förtrycket.

- Förtryck är alltid förtryck och samhället har en skyldighet att ta itu med det. Ungdomsstyrelsens rapport "Gift mot sin vilja" visar att 70.000 ungdomar i Sverige känner att de inte har möjlighet att fritt välja sin livspartner. Ytterligare 8.000 är oroliga för att de inte ska kunna välja sin partner, sa Erik Ullenhag.
Debatten om våldet är inte begränsad till Sverige, den förekommer även i andra delar av världen. Öppenhet och tydlighet är viktigt, och man får inte låta rädslan för att stigmatisera vissa grupper hindra debatten, menade integrationsministern.


- Jag kommer aldrig att sluta diskutera den här frågan, och aldrig ge upp kampen för att vi ska komma tillrätta med det här problemet.

Socialstyrelsen och Ungdomsstyrelsen har i varsin kartläggning ("Frihet och ansvar - om gymnasieungdomars upplevda frihet att själva bestämma över sina liv" 2007, respektive "Gift mot sin vilja" 2009) visat att det finns ett samband mellan hedersrelaterat våld och förtryck och att bli gift mot sin vilja. Barn och unga utgör en särskild riskgrupp.


Unga är oroliga för att inte själv kunna välja vem de ska gifta sig med
Enligt en gjord uppskattning upplever cirka 70 000 personer mellan 16-25 år att föräldrars uppfattningar, religion eller kultur sätter gränser för vem de kan gifta sig med.
Uppskattningsvis 8500 av dessa är oroliga över att inte själva kunna välja vem de ska gifta sig med.
Det finns indikationer på att ungas utsatthet kan vara mer utbredd i vissa stadsdelar.
Det finns indikationer på att myndigheter gör insatser först när situationen blir hotfull för den unga personen.

Kampen mot våld och förtryck är en prioriterad fråga för regeringen. Under perioden 2007-2010 har två handlingsplaner antagits; "Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer" (skr. 2007/08:39) och "Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja" (skr. 2009/10:229) (källa http://www.regeringen.se/sb/d/2593/a/156355).




23 januari 2011

Vilken gymnasielinje ger dig chans till jobb?!

Ett av problemen på arbetsmarknaden är att företagen har svårt att få tag på rätt kompetens, trots att arbetslösheten fortfarande är relativt hög.
Svenskt Näringsliv, Regionförbundet Örebro och en arbetsgrupp hos Allianspartierna i Örebro län, hör alla till dem som försöker sig på att ge en översikt och en analys av problematiken.
Något av det viktigaste är naturligtvis hur och vad eleverna väljer när det är dags att göra sina val till gymnasiet. Undersökningar visar att ex 90 procent av alla barn- och fritidsprogram har haft fler än 20 procent arbetslösa mellan 2006-2008. Handels- och administrationsprogrammet har haft 81 procent arbetslösa under samma tid. Ett gymnasialt elprogram har under samma period 0 procent arbetslöshet.

Frågan jag som skolpolitiker ställer mig är givetvis frågan vad detta beror på? Är det innehållet i utbildningen som är fel, har vi dimensionerat utbildningsprogrammen i rätt omfattning? Hur kan vi för ungdomar motivera att de ska välja en utbildningslinje som leder rakt ut i arbetslöshet? Hur kan vi förbättra anpassningen mellan utbildningar och arbetsmarknad och, hur får vi ut den informationen till våra ungdomar??
Vi hävdar fortfarande att gymnasiet är en frivillig fortsättning på grundskolan. Men, stämmer det verkligen? I min profession träffar jag arbetsgivare dagligen, och det är endast ett litet fåtal av dem som inte kräver ett fullständigt gymnasiebetyg. Jag skulle vilja säga att vi lurar våra ungdomar när vi säger att gymnasiet är frivilligt!

Det här är viktiga frågor som måste upp på agendan - det måste till ett tightare samarbete mellan utbildning och näringsliv och matchningen måste bli bättre. Svenskt Näringsliv föreslår att Skolverket ska få i uppdrag att informera om olika gymnasieprograms förmåga att leda till arbete, det kan vara ett sätt att ge vägledning i en valsituation.
Medarbetare med rätt kompetens är företagens viktigaste resurs. Sverige behöver ta fram en nationell strategi för mer fokus på chans till jobb och för att bättre möta näringslivets behov.

22 januari 2011

Ovärdigt, Billström & Bildt!

Nysläppta Wikileaks dokument påstår att migrationsminster Billström och utrikesminister Bildt ställt ultimatum i Bagdad för att säga ja till fler irakiska flyktingar till Sverige...ett ultimatum var att en ambassad i Bagdad endast skulle kunna upprättas under förutsättningar att irakiska flyktingar, som inte fått uppehållstillstånd, skulle kunna skickas tillbaka till Irak igen.
Dessutom påstår Wikileaks dokumenten att både Bildt och Billström skulle ha använt sig av argumentation kring hedersmord för att komma undan lindrigare som nation villig att ta emot flyktingar från Irak.

Givetvis hoppas jag, som flera andra, att våra ministrar är felciterade. När det gäller frågan om hedersmord är det inget som är symptomatiskt för människor från Irak utan finns i flera kulturer...Att irakiska flyktingar skulle vara lågutbildade och svåranpassade är ett fördomsfullt yttrande.
Om det skulle vara så att Sveriges ministrar uttryckt sig enligt vad som framkommer i Wikileaks dokument så är det ovärdigt en svensk minister och definitivt inte statsmannamässigt. Det är på sin plats att integrationsminister Tobias Billström hörsammar kallelsen från socialförsärkringsutskottet för att förklara den utvisning av irakier som mot bättre vetande sker idag!

21 januari 2011

Det finns hopp, det finns lösningar – en vecka med goda nyheter

Från Unicefs hemsida http://www.unicef.se/  kommer goda nyheter som jag vill dela med dig:
När hemska nyheter sköljer över oss varje dag från världens alla hörn är det kanske lätt att resignera och tycka att ingenting spelar någon roll. Att det inte är någon idé att engagera sig. Men det är det visst det. Det går att förändra. Faktum är att UNICEF varje dag lyckas åstadkomma massor av positiva saker som förändrar barns liv.


Varje dag världen över kämpar UNICEF för att barns rättigheter ska respekteras. Tack vare alla människor som bidrar med pengar och engagemang kan vi hjälpa miljontals barn att överleva och utvecklas. Bara på ett år hinner vi göra massor. Bebisar vaccineras mot dödliga sjukdomar. Allt fler flickor får möjlighet att gå i skolan. Barnsoldater befrias. Familjer återförenas efter katastrofer. Med start idag och under en vecka framöver visar vi varje dag goda exempel från 2010. Goda nyheter hittar du via länken. Läs och bli glad.





Omval eller inte, det är frågan...

I Örebro har man i politiken väntat sedan någon gång i oktober på ett beslut från valprövningsnämnden. Belsutet överklagades då det framkommit att en rad felaktigheter begåtts som eventuellt kan ha påverkat valresultatet. Det var sagt att beslutet skulle komma den 20 januari men det enda besked som kom var att det dröjer till minst slutet på januari med ett besked då "man inte har något nytt möte innan dess"..
Det är fullständigt oacceptabelt anser jag att Örebroarna ska vänta i nästan 4 månader innan de kan få besked om valresultatet gäller eller om det ska bli omval. Det innebär att det tidigast kan bli omval någon gång fram i maj. Du kan läsa Na:s artikel i sin helhet här.

Att meddela sina "kunder" att man inte kan ge tidigare besked för att man inte har något schemalagt möte innan dess verkar helt ofattbart. Tänk om näringslivet använde samma taktik när kunderna väntar på beslut...
Statsvetaren Sören Holmberg sällar sig till kritikerna och menare detsamma - om det har varit så många överklaganden får man helt enkelt lägga in extra möten eller äska mer medel om det är det som saknas.

Idag leds Örebro av en sjupartikoalition där moderaterna och socialdemokraterna delar på ordförandeskapet i kommunstyrelsen. Det kommer att innebära att större strategiskt viktiga beslut skjuts på framtiden och att bara de löpande ärenden behandlas.

19 januari 2011

Säkerhet & trygghet för kommunens yngsta invånare!

I söndags (16/1) skrev jag om barnomsorg i annan regi än kommunens där det visade sig vara svårt att stänga en förskola trots att en inspektion påvisat stora brister. Jag menade att om skollagen är otydlig på denna punkt så måste den ses över.

Idag ser jag att förskoleminister Nyamko Sabuni (Fp) instämmer i min kritik och menar att i den nya skollagen som införs 1/7 2011 kommer att innebära förtydliganden på flera områden och samtidigt säkerställa dels bättre kontrollmöjligheter, dels säkerställa att offentliga och privata utövare följer samma läroplan. Den nya skollagen säkrar även upp att man kan stänga en förskola direkt om manvid en inspektion hittar mycket allvarliga brister. Den möjligheten finns som jag skrev tidigare, inte idag.

Positivt är att förskoleministern vill införa en anmälningsplikt, liknande Lex Sarah som finns inom äldreomsorgen. Kanske ska den få bära namnet Lex Carl efter den ettårige pojke som brännskadades svårt på sin förskola i Täby?
Kan det vara dax att införa "avvikelserapporter" i våra förskolor för att säkerställa säkerhet och trygghet för våra yngsta kommuninnevånare?

18 januari 2011

Dagens behållning!

Idag hölls första nämndmötet i barn- och utbildningsnämnden där vi i vår sexpartikoalition sitter i majoritet. Ett mycket bra möte där beslutspunkterna inte var så många idag.

Däremot var dagens stora behållning den presentation av de olika verksamheterna som vi fick oss till livs. Rektorerna och verksamhetsansvariga för Resursen samt fritidsgården fick var och en presentera sina verksamheter och det var härligt att se så mycket entusiasm och glöd, alla som brinner så för det jobb de gör varje dag med våra barn och ungdomar. Så mycket goda idéer, så många kreativa projekt som pågår.
Allt vi gör inom ramen för Resursen, där vi som en av de verksamhetsansvariga uttryckte det "slår ring runt barnet" för att stötta och hjälpa på bästa sätt genom att fokusera på styrkor och förmågor. Fritidsgårdarna som ordnar aktiviteter på fritiden, jobbar med mentorskap och har en vision om ett allaktivitetshus.
Extra glad blev jag över att få höra om de projekt som pågår inom matematik, engelska och svenska, allt i syfte att nå en högre måluppfyllelse för våra skolelever. Att Nora tar del av den dryga miljarden som regeringen valt att satsa på just läsa, skriva räkna garantin tycker jag verkar vara ett bra sätt att hjälpa de elever som riskerar att annars inte klara målen och de nationella proven.
Härligt att få ta del av hur rektorerna resonerar kring kompetensutveckling för personal och nya karriärvägar. Vikten av att fortsätta arbetet med Olweusmetoden för att säkerställa att vi har en trygg skolmiljö som låter barnen ha en skoldag som är lugn.
Likaså att höra att näringslivet är så positiva till samarbetet med våra skolor för att hitta vägar att få tillräckligt kompetent arbetskraft. Och att projektet "öka förväntningarna" är på plats ser jag som en av de viktigaste faktorerna för att nå målet att Nora skall ha en skola i världsklass!

17 januari 2011

Friskolor ger mer betyg för pengarna

Dagens Samhälle har i en artikel belyst KPB - kostnaden per betygspoäng - och konstaterar att friskolorna är betydligt effektivare än de kommunala skolorna. Idag är kostnaden 20 % lägre än i de kommunala skolorna vilket innebär att effektiviteten fördubblats i friskolorna de senaste fem åren. I friskolorna är kostnaden 2010 268,60 medan den i kommunala skolor är 324,80.
Kommunerna å sin sida lägger mer och mer pengar på sina skolor men betygsgapet minskar inte, det gör inte heller lärartätheten. Däremot genererar de högre kostnaderna i kommunala skolor högre skolpeng för friskolorna, där ägarna får pengar över till annat. I grund och botten är detta en positiv utveckling - så länge friskolorna ser till att upprätthålla kvalitetskraven.

På SKL säger Maria Stockhaus (M), ordförande i SKL:s utbildningsberedning, att rektorer, skolpolitiker och skolchefer måste fundera över det förhållande som nu råder. Det borde finnas utrymme att effektivisera i den kommunala skolan och få ett bättre resultat för de pengar som satsas. Samtidigt pekar hon ut några områden som kan påverka skillnanderna i effektivitet:
  • strukturella skillnader
  • friskolornas arbetstidsavtal där lärarna har 40 timmars vecka och vanlig semester, vilket innebär att lärarna får mer tid för planering
  • friskolorna kan etablera sig där det är lönsamt och kan slå igen om elevunderlaget viker
Läs även Mats Edmans kolumn på temat.

16 januari 2011

Vem sköter barnomsorgen i din kommun?

Det är kommunerna som har ansvar för att se till att det finns barnsomsorg för kommunens innevånare. Barnomsorgen kan drivas av kommunen själv, upphandlas och drivas på entreprenad eller drivas som enskilt bidragsfinansierad verksamhet. Det är kommunen själv som godkänner den enskilda verksamheten som därmed får rätt till kommunala bidrag. Viktigt att poängtera att kommunen också har ett tillsynsansvar.
Detta regleras i skollagen och ger kommunen rätt att sluta avtal med någon annan att utföra kommunens uppgifter beträffande förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och förskoleklass. Det finns inte någon skyldighet för kommunerna att anordna dessa verksamheter i kommunal regi. Det finns alltså inga formella hinder för en kommun att låta någon annan anordna och bedriva all verksamhet. I de fall kommuner själv driver verksamheten eller upphandlar den är det kommunen som är huvudman och har det fulla ansvaret för verksamheten.

Som folkpartist är jag för friskolor, både när det gäller grundskolor men även förskolor. För oss liberaler är det viktigt att mångfalden ökar i utbudet och att människor själva får välja vilket alternativ som passar dem bäst. Ännu finns i förskolor i annan regi än kommunens i Nora men visst vore det önskvärt att valfriheten skulle öka även för Noras föräldrar.

Men bekymrad blir jag när jag läser i gårdagens SvD om att tillsynen hittar många brister hos de privata förskolorna. Det kan handla om stora barngrupper, lågutbildad personal, barnsäkerhet, ledning och/eller en torftig pedagogisk miljö. Detta är givetvis inte acceptabelt och borde innebära att när en förskola inte klarar kvalitetskraven för att bedriva verksamheten dras pengarna in omgående. Att läsa att skollagen är " lite luddig" och att kvalitetskraven är lågt ställda för denna typ av verksamhet är högst oroande! Tydlighet på den punkten borde vara självklar, om så inte är fallet bör skollagen ses över på just det området.
Jag brukar ställa frågan "vem är vi till för" och i det här fallet är det för barnen och för deras föräldrar. Med barnets perspektiv i fokus måste verksamheten klara kvalitetskraven som ställs i skollagen eller av ansvarig kommun, annars ska den stängas. Att riskera att barnen far illa av verksamheten kan aldrig vara acceptabelt!

15 januari 2011

Vargjakten

Nyheterna berättar att nästan halva vargkvoten skjutits under första jaktdagen. Nu återstår att vänta in utvärderingen av årets vargjakt.

Återstår även att vänta in den kritik som riktats mot jakten bland annat från EU:s miljökommissionär och olika miljöorganisationer i Sverige.

Jakten tros kunna öka acceptansen för varg i landet och regeringen hoppas att inaveln skall minska genom att det tillförs djur från bland annat Finland och Ryssland. Vi är många som vill ha en hållbar lösning där biologisk mångfald är det övergripande målet. Om jakten är det rätta sättet ställer jag mig tveksam till, inte minst därför att det inte alls är säkert att det är de djur som skjuts som skulle behöva skjutas pga. problem med inavel. Det visade förra årets vargjakt.

Problemet borde egentligen inte vara något problem då Sverige är ett avlångt land där många vargar skulle få plats. Det som gör det problematiskt är att en stor del av landet undantas från att vara "vargland" utifrån att de delarna är renbetesland.
Det gör att koncentrationen av varg blir stor i mellansverige och då bör det vara av högsta prioritet att låta de människor som bor och lever i de delarna av Sverige vara med och ge sina synpunkter. Lokalbefolkningen bör ges stort utrymme i de diskussionerna.

Politiska fikarumsdiskussioner

Vid fikat på jobbet kan det ibland uppstå ordentliga diskussioner. För närvarande avspeglar sig naturligtvis det faktum att press och ledande politiker i olika ställningar diskuterar ett samgående mellan Centern och Folkpartiet.

Häromdagens väcktes frågan om vad som händer om Socialdemokraterna går åt höger istället för åt vänster när partiet nu diskuterar hur politiken i partiet skall förnyas. Vart är socialdemokratin på väg undrar många, blir det vänster- eller högerfalangen i partiet som får det tyngsta inflytandet? Hur påverkar det mittenpartierna Centern och Folkpartiet?
Centern har ju en historia av samarbete med Socialdemokraterna ända sedan 1930- talet i olika konstellationer. Både C och S har ett starkt folkrörelsebakgrund som förenar, däremot finns det som jag ser det inga liberala rötter hos Centern. Centern som har sin bakgrund i bonderörelsen är ett typiskt landsbygdsparti, medan Folkpartiet har sina starkaste fästen i städerna.

Redan på Gunnar Heléns tid fanns det långt gående planer på ett samgående mellan c och fp. Gunnar Helén var partiledare i Folkpartiet under perioden 1969-1975 och förslaget kom 1973. Tillsammans med Torbjörn Fälldin lobbades det starkt för ett samgående. Planerna lades på is när Per Ahlmark efterträdde Gunnar Helén som partiledare i Folkpartiet.

Jag vidhåller att jag inte anser att det är ett bra förslag, skillnaderna mellan partierna var då, och är nu för stora. Att det finns centerpartister runt Stureplan som kallar sig liberala innebär inte att Centern blivit ett liberalt parti. Olov Lindqvist uttrycker det på ett bra sätt på sin blogg

13 januari 2011

Vallöften på www.lararforbundet.se

Som enda parti i Nora registrerade Folkpartiet sina vallöften gällande skolan på Lärarförbundets hemsida, här kan du läsa dem i sin helhet.
Under mandatperioden kommer Folkpartiet att sitta i majoritet tillsammans med övriga allianspartier samt Mp och Np. Min egen roll är vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden och självklart kommer jag att driva dessa frågor där.

Skolplanen skall ju arbetas om, redan när den socialdemokratiska majoriteten antog den reserverade vi oss.
Det Folkpartiet vill få gehör för är att säkerställa en läsa, skriva, räkna garanti i årskurs tre och att stöd till eleverna skall sättas in så tidigt som möjligt, istället för att vänta med resurserna till årskurs 7. Arbetsro i skolan är självklart, likaså att elever som lätt når målen skall ges ytterligare stimulans och inte som nu i vissa fall få vänta in sina klasskamrater.
Dessutom ser jag fram emot att få arbeta fram alternativ i barnomsorgen för de minsta barnen, och Folkpartiet vill ha tillgång till barnomsorg även på obekväm arbetstid för de föräldrar som behöver det.
Fortsätt gärna att följa mig och Folkpartiet i Nora via bloggen, facebook och twitter för att hålla koll på att våra vallöften infrias.

12 januari 2011

Med ditt stöd får vi större kraft att förändra

Mycket av det bästa i Sverige är resultat av liberalt politiskt arbete - demokratin, yttrandefriheten och marknadsekonomin och den sociala välfärdsstaten.


Men vi vill göra mer.

Vi skapar nu en skola som ger bildning och kunskap. Vi skapar en integrationspolitik som välkomnar nya svenskar. Vi behöver mer av valfrihet, entreprenörskap, jämställdhet och internationalism.

Med ditt stöd kan vi göra Sverige och vår omvärld ännu bättre.
Sverige, och Nora, behöver många fler aktiva liberaler.
Som medlem i Folkpartiet kan du ställa upp som kandidat i val, bli vald till olika nämnder och poster, lära känna många likasinnade, lära dig mycket om politik, påverka regeringens arbete och Sveriges enda liberala parti.

När du blivit medlem är du en del av den rörelse som hjälpte till att få Folkpartiet liberalerna i regeringsställning, som nu arbetar hårt för att bland annat skapa en bättre skola och högre utbildning, en värdig äldrevård, fler lärlingsjobb så att unga kommer in på arbetsmarknaden och en förnyelse av kärnkraften så att basindustrin kan fortsätta att producera i Sverige.

Välkommen!

Bli medlem här eller kontakta mig på gabrielle.peteri@nora.se eller mobilnr 070 240 4137

11 januari 2011

Allmän fullmäktigetjänst, del 3

Dagen idag överskuggas av det fruktansvärda och ofattbara mordet på Norakvinnan Eva Magnusson. Det är svårt att ta in det som hänt, än mindre förstå... Mina tankar går främst till hennes närmaste i denna stund.











För dig som följt mina inlägg om allmän fullmäktigetjänst kommer här ytterligare ett inlägg på temat:
Alternativet till att införa den ”allmänna fullmäktigetjänsten” i Sverige som jag bloggade om förra veckan, är ett alternativ som innebär att vi så småningom kommer att få färre politiker och alltfler ”proffspolitiker”. Det hänger i sin tur ihop med att politiken blivit alltmer komplex, vill man spetsa till det kan man säga att innebörden av att vara fritidspolitiker är att sitta i sammanträden och ta ställning till förslag som tjänstemännen arbetat fram.
Politikerna har makten över budgeten men har ont om problemformuleringsmakt. Den makten finns i stor utsträckning hos media, tjänstemän och intresseorganisationer. Det blir en paradox eftersom politikernas makt har minskat samtidigt som det politiska ansvaret har ökat.

Ett fåtal politiker som sitter på ”flera stolar” i kommunen och sköter alltifrån de sociala frågorna till frågor om gatubelysning och sophämtning.
Kanske är det vägen att gå när allt färre människor kan tänka sig att engagera sig i ett politiskt parti enligt den gamla svenska modellen? Kanske är det modellen när politiken blir alltmer komplex och kräver djupa sakkunskaper i ärenden innan beslut kan tas?

Det är ganska vanligt att medborgare i kommunen betraktar politiker mer som företrädare för kommunen än företrädare för medborgarna. I detta ligger givetvis ett problem – om de valda uppfattas som så långt borta ifrån väljarna har partiernas företrädare kapat banden med de viktigaste – väljarna. Det är partierna och dess företrädare som skapar basen för den svenska, representativa demokratin.

Idag måste varje parti fundera kring sin medlemsrekrytering och hur den kan anpassas till väljarna år 2011. Jag tror att vi måste erbjuda olika sorters medlemskap, inte bara ett där vi förväntar oss att man vill vara aktiv i den kommunala politiken.
Istället måste vi tänka oss att vissa människor vill vara aktiva, andra vill vara sympatisörer, några vill dela flygblad och synas på stan, andra vill ställa upp på aktiviteter som berör dem, som de brinner för. Alla dessa människors engagemang måste partierna bli duktigare på att erbjuda en lämplig nivå på engagemang för (Källa för faktauppgifter för inlägget: Moderna kommuner, Montin, Stig).

10 januari 2011

Allmän fullmäktigetjänst, del 2

Tack för kloka synpunkter och kommentarer till mitt inlägg tidigare i veckan om ”allmän fullmäktigetjänst”. Jag ska försöka vidareutveckla mina tankegångar kring detta i nedanstående inlägg.


Sverige har idag, med vårt nuvarande system förhållande vis många politiker om vi jämför med andra länder. Samtidigt har antalet förtroendevalda minskat sedan början av 1980-talet. Då fanns det 70 000 förtroendevalda, 2003 fanns det 42 231. Antalet fritidspolitiker har minskat, medan antalet politiker som har del- eller heltidsengagemang har ökat. Komplexiteten i politiken har ökat och allt större krav ställs på de som är förtroendevalda. Mer tid behövs för att klara uppdragen och sedan 1980 har tidsåtgången ökat med mer än 40 %.

Demokratipropositionen från 2002 hade som ett av sina mål att öka antalet förtroendevalda, men utvecklingen ser ut att gå i motsatt riktning. Det kommer på sikt att skapa ett demokratiunderskott då den sociala representativiteten sätts på undantag. Redan idag finns det en social snedrekrytering i politiken, de grupper som är mest underrepresenterade är de i åldern 18-29 är, de som är över 67 år och alla med utländsk bakgrund. De som är överrepresenterade är män 55-66 år samt jordbrukare. Man brukar säga att kommunpolitiken domineras av en välutbildad medelklass.

Självklart är detta ett demokratiproblem när partierna skall vara både statsbärande och en del av det civila samhället. De ska forma basen för vår representativa demokrati då de förväntas skapa goda relationer mellan väljare och valda. (Källa för faktauppgifter: Moderna kommuner, Montin, Stig)

09 januari 2011

Våga vara vuxen! Forts....

Idag väljer jag att klippa in ett inlägg som jag tidigare (20070709) gjort på den Alliansgemensamma föräldrabloggen. Jag har gjort några justeringar i min originaltext, och även om boken gavs ut 2004 vill jag hävda, tyvärr, att mycket är relevant än idag, 2011.

"Jag vill denna gång komma med ett boktips, ett boktips som berör det jag skrev om på bloggen igår – nämligen vårt ansvar att som vuxna våga vara vuxna, vilket innebär att ibland ta en fight med våra barn och tonåringar. Boken heter ”Det infantila samhället” och är skriven av krönikören Carl Hamilton. Jag har lyssnat på den som cd-bok och fick många aha-upplevelser.

Visst idealiserar Hamilton till viss del kärnfamiljen, men många gånger ställer han saker på sin spets och får en att tänka till ordentligt. Det bestående intrycket av boken är det faktum att alltför många föräldrar har abdikerat från sitt vuxenansvar och inte längre skyddar barnet mot alla intryck av hot, sex och våld som finns i tv, tidningar och på Internet idag. Istället fokuserar vi vuxna på att hitta ”ungdomens källa” och våra barn tvingas växa upp alltför snabbt och tillåts inte vara barn. Intressant och till viss del tragiskt är hans genomgång av olika forskarrapporter som stödjer hans tankegångar och som påvisar det faktum att självmorden och våldet ökar bland våra barn och ungdomar".

Nedan en oberoende beskrivning från förlaget, jämte ISBN nummer.


"Förlagets beskrivning
Det infantila samhället : I Det infantila samhället gör samhällsdebattören Carl Hamilton en genomlysning av en fundamental förändring i vår syn på barn och vuxna.
Småflickor klär sig i stringtrosor, köper pushup-behå och sminkar sig innan de går till skolan. Tonårsidoler som Spice Girls och Britney Spears utnyttjar hämningslöst vuxenvärldens alla sexattribut och hävdar samtidigt att de står på flickornas sida.
Åldrande 40-talister flyr den vuxnes ansvar och styr ut sig i tonårskläder i en fåfäng jakt på evig ungdom. Barnläkare klagar över att dagens vuxna inte längre orkar säga ifrån. Vuxna vill vara tonåringar, barn tvingas vara vuxna.
Carl Hamilton näranalyserar några uppmärksammade rättsfall och visar hur rollerna barn-vuxen har bytt plats. Pappan som sparkar ihjäl sin treåriga styvson motiverar sin gärning som en bortskämd barnunge med att han "blev arg". Sonen hade bajsat på sig, sånt gör inte - en vuxen.
Lever vi i det infantila århundradet? I början av det förra seklet skrev Ellen Key pionjärverket Barnets århundrade, en hyllning till barndomen och en uppmaning att låta barnet utvecklas på sina egna villkor. I Det infantila samhället driver Carl Hamilton tesen att barndomen håller på att upplösas, parallellt med att föräldrarskapet eroderas.


Med utgångspunkt i mängder av uppseendeväckande exempel diskuterar Carl Hamilton tänkbara orsaker. Under resans gång undersöker han vår syn på barndom och vuxenliv, talar med psykologer, sociologer och kulturkritiker.
Slutligen ställer han samma fråga som många av dagens föräldrar: Vad kan vi göra som vuxna?
Carl Hamilton är författare och ekonom. Många läser varje vecka hans uppskattade krönikor i Aftonbladet. Han har tidigare bl a utgivit den mycket omtalade boken om Absolut Vodka, Absolut Hamilton (Norstedts 1994), även utgiven i USA och Storbritannien".


Källhänvisning: http://www.bokrecension.se/9151842114
Det infantila samhället: Barndomens slut

Carl Hamilton
Inbunden. Prisma Bokförlag 2004-06.
ISBN: 9151842114 / 91-518-4211-4
EAN: 9789151842110

08 januari 2011

Våga vara vuxen!

En av mina favoritkolumnister – Anna Laestadius Larsson i SvD – skriver i gårdagens svd om alkohol och föräldrarollen.
Jag blir ilsken och förvånad över hennes hållning till alkohol för gravida och ammande mödrar där hon menar att hon själv tillät sig ett glas vin i veckan under sin graviditet och två glas vin i veckan under amningsperioden.


Jag är absolut mer benägen att hålla med Anna Laestadius Larssons barnmorska som säger att man inte ska dricka alkohol varken när man väntar barn och ammar. Det är inte lämpligt och allt jag äter och dricker går ju även vidare till barnet. Som gravid har jag alltså inte bara ansvar för mig själv längre, inte heller kan jag bara tänka på mig själv rent egoistiskt, som innan jag var med barn… Någonstans på vägen har jag tagit på mig ett ansvar för det ofödda barnet, och vidare sedan, för barnet, när det kommer till världen.


Jag håller heller inte med om att det är svårt att säga nej till barn, eller tonåringar gällande alkohol. Anna skriver att det är svårt att motivera ett nej till tonåringens fråga om att dricka med ”du får inte dricka för att du inte har åldern inne, det är inte konstigare än att du inte får köra bil eller rösta i riksdagsvalet”.

Men svårare än så är det faktiskt inte Anna, det handlar om att våga vara (en trist) vuxen, föregå med gott exempel när det behövs och våga säga nej till sina barn när det behövs.
Det visar det forskningsbaserade programmet ÖPP – Örebro preventions program som du kan läsa mer om här

ÖPP visar att föräldrar som har en tolerant hållning för alkohol även får barn som dricker mer och oftare, medan föräldrar som tydligt säger nej till alkohol har en märkbar skillnad i hur deras barn umgås med alkoholen under tonåren.

07 januari 2011

Inför "fullmäktigetjänst"!

Idag är den allmänna värnplikten borttagen, likaså kravet att tjänstgöra inom civilförsvaret. Dessa uppdrag fanns som en samhällstjänstgöring för allas vårt bästa.


Intresset är svalt för att göra någon typ av ideell insats i föreningar och de lokalpolitiska föreningarna som finns runt om i vårt land har bekymmer med sin medlemsrekrytering. Detta är i sig en fara och riskerar att underminera det parlamentariska system som vi har i Sverige.

Vårt parlamentariska system är uppbyggt så att det ska vara fritidspolitiker som styr i våra kommuner och landsting. Det är inte fackkunskapen som skall vara det främsta utan just det faktum att du är en representant för medborgarna. Det är den främsta orsaken till att man undviker att sätta lärare i skolnämnder och socionomer i socialnämnden, framförallt om man har sin arbetsplats belägen inom samma kommun som där man är politiskt verksam.

Jag föreslår idag en annan typ av offentlig tjänstgöring som jag tror skulle gagna intresse och förståelse för samhällsfrågor – inför plikten att under en livstid sitta fyra år, dvs. en mandatperiod som ledamot i kommunfullmäktige. Min uppfattning är att det skulle skapa en helt annan förståelse för hur svårt det kan vara att prioritera och för att tydliggöra vilka områden man ansvarar för i kommuner och landsting men även för att visa på komplexiteten i den lokala politiken.

Som medborgare är det enkelt att ropa på satsningar, förbättringar etcetera, men sällan har man en större förståelse för vad politik i praktiken innebär. Många vet inte ens funktionerna på en nämnd, kommunstyrelsen eller fullmäktigeförsamlingen. Genom att införa en obligatorisk tjänstgöring som ledamot i kommunfullmäktige under en mandatperiod är jag säker på att förståelsen skulle öka och förhoppningsvis även intresset för den vardagsnära politiken. Vad tror du?

Vill man redan nu prova på vad det innebär att vara lokalpolitiker kan man beställa spelet om Valköping på SKL:s hemsida

06 januari 2011

C+Fp? Nej tack!

Det är bra med partier som på ett tydligt sätt redovisar sina olika ståndpunkter inför ett val. Just nu går debattens vågor höga både på bloggar och i ledande svenska dagstidningar om Folkpartiet och Centerpartiet och en eventuell sammanslagning av dessa två till ett enda liberalt parti med sikte på valet 2014.
Personligen är min bedömning att dessa två partier står alltför långt ifrån varandra för att göra en sammanslagning möjlig och även partiernas respektive bakgrund och rötter är alltför olika för att kunna enas.


Att Centerpartiet har problem är ingen underdrift, med ett uruselt valresultat i bagaget och en partiledare som i mångas ögon inte är den rätta finns det mycket som behöver utvärderas och omvärderas. Men att försöka slå samman Folkpartiet och Centerpartiet blir en svår balansgång mellan centerpartister som ser sig själva som de som värnar om landsbygden och vill decentralisera långtgående inom olika områden, och folkpartister som ofta betraktas som progressiva och utvecklingsvänliga.

Att Maud Olofsson i det läget tar sikte på att slå sig in på skolpolitikens område kan man tycka vad man vill om. Att hon däremot kommer med det horribla förslaget att eleverna skall få sätta betyg på lärarna och att skolornas självständighet skall stärkas visar bara att förslagen är illa genomtänkta. Att låta elever betygsätta lärarna är ett förslag som Ilmar Reepalu (s) kom med i våras, det har inte blivit ett klokare förslag sedan dess. Att ha en kursutvärdering på universitetet är en sak, att låta små barn och tonåringar utvärdera pedagogers arbete och att dessutom låta dessa utvärderingar ligga till grund för lönesättningen för lärarna låter i mina öron både ogenomtänkt och vansinnigt. Det är inget jag kan tänka mig att ställa mig bakom.


Folkpartiet som är regeringens tydliga skolparti och som har grundlagt den skolpolitik som
alliansen har gått till val på både 2006 och 2010 har vid flera tillfällen tydliggjort att det skolan behöver är en återgång till förstatligande för att slippa ha 290 olika lösningar på hur skolans uppdrag skall skötas.

Folkpartiet vill ha fokus på kvalitet och en tydlig uppföljning och dit är vi nu äntligen på väg. Folkpartiet reformerar nu skollagen, lärarutbildningen och rektorernas roll för att nämna några delar. Dessutom behöver vi höja statusen på läraryrket vilket kommer till stånd genom en lärarlegitimation och en bättre lärarutbildning. Att det sedan finns ett behov av att utveckla elevernas inflytande är helt korrekt, men därifrån till att låta eleverna betygssätta lärarna är steget långt.

Så nej, Maud Olofsson, det är inget bra förslag och det ligger inte ens i närheten av den skolpolitik som regeringen tack vare Folkpartiet driver idag.

05 januari 2011

Ordförandeland i EU

Ungern är som du vet nyblivet ordförandeland i EU de närmaste sex månaderna och är alltså EU:s ansikte utåt i många sammanhang under den perioden.
Det är upprörande att ett land i EU har antagit en lag som innebär att all nyhetsbevakning skall övervakas av en myndighet där medlemmar utsedda av regeringspartiet har ansvaret. Opassande och stötande (enligt myndighetens medlemmar) nyheter kan bötfällas. Detta är givetvis ett direkt angrepp på pressfriheten i landet.

Folkpartiet utmärkta EU-parlamentariker Olle Schmidt och Cecilia Wikström har skickat en fråga till EU-kommissionen om hur de tänker agera i den uppkomna situationen. Europas övriga länder kan inte sitta med armarna i kors och titta på när pressfriheten hotas i ett medlemsland. Att så tydligt beskära yttrandefriheten är givetvis inte acceptabelt.
Folkpartiet driver frågan om en starkare kontroll av mänskliga rättigheter i EU. Dit hör självklart även frågor om press-och yttrandefrihet.

04 januari 2011

Debattklimat Na

Att bara ha en tidning som är utan konkurrens som vi har i större delen av Örebro län är naturligtvis inget önskeläge. Det innebär krasst att Nerikes Allehanda kan hantera sina prenumeranter ganska vårdslöst...
Den förändring som gjorts av tidningen upplevs av de flesta som att tidningen blivit ännu sämre och fler och fler säger upp sitt abonnemang.

För oss som är debattglada togs redan för flera år sedan möjligheten till debatt på lokalsidan bort, istället hänvisas alla debattartiklar och insändare till åsiktssidan. Vilket givetvis innebär att den "stora" kommunens representation blir i majoritet då ofta lokalt skrivna insändare inte bedöms som tillräckligt intressanta för den bredare läsekretsen.

Istället har man hänvisat debatten till webben, vilket är bra för oss som känner oss hemma vid datorn...men det gör långtifrån alla. Dessutom upplever jag att 95 procent av de som skriver inlägg där gör det under pseudonym, dvs de använder inte sitt riktiga namn. Vilket innebär att man kan skriva precis vad som helst...utan att behöva ta ansvar för sitt inlägg. Det är inte på den nivån jag vill föra en debatt. Alltså välkomnar jag den begränsning som nu införs om den innebär att man inför en form av formulär som man obligatoriskt måste fylla i innan ens inlägg publiceras. Att däremot begränsa antalet artiklar som kan kommenteras verkar märkligt.
Ska vi ha en debatt ska den vara saklig och inte ligga på smutskastarnivå, det gagnar ingen! Jag har inget emot avvikande åsikter, men de bör följas av för- och efternamn så att man inte kan "gömma" sina åsikter bakom ett "smeknamn", att stå för sina åsikter borde vara självklart.

03 januari 2011

Tack för alla röster - nu börjar jobbet!

Den nya mandatperioden börjar nu på allvar, det nya fullmäktige har redan sammanträtt 2 ggr och idag var första dagen på nya jobbet för de nya kommunalråden.


Inför den nya mandatperioden vill jag framförallt tacka alla er som röstade på Folkpartiet liberalerna i valet. Ett speciellt riktas till alla er som valde att kryssa för mitt namn, 20,35 procent av Folkpartiets väljare valde att göra det.

Det är ett stort ansvar och mandat som jag och Folkpartiet fått av er. Tillsammans med övriga ledamöter för Folkpartiet hoppas jag kunna förvalta det väl både i fullmäktige, kommunstyrelsen och som barn - och utbildningsnämndens vice ordförande.

02 januari 2011

Folkpartiets satsningar

Folkpartiets partisekreterare Nina Larsson pekar ut fyra områden där våra prioriteringar måste läggas de kommande fyra åren. Viktiga prioriteringar i en alltmer global värld, om inte Sverige vill se sig omsprunget. Om du vill läsa artikeln i sin helhet klicka här

Det ena handlar om näringslivet - Sverige måste mäkta med att skapa innovativa miljöer för växande, innovativa företag. En strävan efter ett av världens bästa företagsklimat för att vi ska klara av att locka till oss de företag som står för utveckling. För att nå ända fram behövs även förändringar inom skattelagstiftningen och i vårt omfattande regelverk för företagen.

Det andra handlar om förändringar på arbetsmarknaden - företagens behov av kompetens måste få spela en än större roll i samband med turordningsreglerna. A-kassan bör vara obligatorisk och på sikt bör nivåerna i a-kassan höjas. Förenklingar i turordningsreglerna bör kombineras med omfattande omställningsmöjligheter.

Det tredje handlar om utbildning - en skola i världsklass. Framtiden börjar i klassrummet som Folkpartiet så tydligt uttryckte i valrörelsen. Mycket har gjorts, mer är på gång. Viktigt naturligtvis att även den högre utbildningen ses över. Regeringens förslag om att Sverige ska vara det land i EU som satsar mest på forskning och utveckling sätter förhoppningsvis svensk forskning på kartan igen.

Det fjärde handlar om infrastruktursatsningar - både satsningar inom Sveriges avlånga land men även satsningar som ger oss möjligheter till bättre konkurrens och att möjliggöra innovativa satsningar på transportområdet. Här behövs även fortsättningsvis ökade satsningar på både drift, nysatsningar och underhåll.

Genom dessa fyra viktiga satsningar kommer Sverige att öka sin möjligheter att kunna säkra sin plats i den globala konkurrensen och i förlängningen säkra vårt välstånd.

Överkonsumtion

Jag hoppas att ditt nyårsfirande var lika härligt som mitt och önskar dig en riktigt god fortsättning på 2011! Nedan årets första blogginlägg:

Läser med stigande förvåning att många anser att lösningen för att komma tillrätta med unga kvinnors överkonsumtion av receptfria läkemedel skulle vara att riva upp avregleringen och/eller införa artonårs åldersgräns.

Men, jag menar att problemet ligger på ett annat plan och att vi bör fråga oss vad orsakerna är till att unga flickor överkonsumerar värktabletter. Varför tycker unga flickor att de behöver äta Alvedon eller liknande varje dag? Vad beror det på att de unga mår så dåligt att de behöver använda sig av värktabletter så frekvent? Hur kan vi förbättra informationen till unga om värktabletter, biverkningar, när de ska tas osv? Hur ska vi få dem att förstå vad värktabletter hjälper mot och när det istället är dags att ta kontakt med sjukvården?
Sen får vi inte glömma att vi har ansvar för våra egna liv och föräldrarna har ansvaret för sina barns liv. Vi ska inte tro att monopol eller artonårsgränser är lösningen på allt...