30 december 2009

Jul&nyårsvila

Min blogg & jag har haft lite välförtjänt jul- och nyårsvila. Jag vill passa på att önska alla mina läsare ett gott slut på 2009 och ett riktigt Gott Nytt År 2010!

Hörs snart igen!

21 december 2009

Varför ingen äldreombudsman?

2008 motionerade folkpartiet liberalernas fullmäktigegrupp om att införa en funktion som äldreombudsman i kommunen. Två av de viktigaste argumenten är att en sådan funktion skulle vara en funktion inte bara för dem av våra äldre som idag finns på kommunens särskilda boenden utan även finnas tillgänglig för dem som fortfarande bor hemma med insatser från hemtjänsten samt att funktionen skulle vara fristående från förvaltningen och fungera som en instans dit man kan vända sig om man på något sätt inte är nöjd med den service som kommunen erbjuder. Det kan givetvis vara allt ifrån att man inte är nöjd med insatser på sitt boende eller med personalbemötande till att man som äldre har synpunkter på tunga och tröga dörrar i trapphuset där man bor.
I takt med att andelen äldre ökar i vår kommun precis som i hela Sverige anser vi att gruppen bör uppmärksammas och få en ökad hjälp att framföra sina synpunkter. Att då som socialförvaltningen hänvisa till Länsstyrelsens äldreombud duger inte - dessa har visserligen ett tillsynsansvar men kan inte ersätta en personlig kontakt med en äldreombudsman som kan hjälpa till att föra en persons talan. Hur socialförvaltningen kan påstå att en äldreombudsman skulle öka avståndet mellan de förtroendevalda och medborgarna begriper jag inte.
Hela den borgerliga oppositionen yrkade bifall som avslogs vilket resulterade i en reservation från vår sida.
Exakt hur denna funktion skall utformas är inte utrett men många kommuner runt om i Sverige har en sådan funktion. I en liten kommun kan det vara extra viktigt med denna funktion då kontaktvägarna mellan människor på gott och ont ofta är kortare eftersom många känner varandra på ett personligt plan. Det kan ibland innebära att man inte vill framföra alla sina synpunkter. Här skulle det underlätta med en kontaktperson som står lite vid sidan av den ordinarie verksamheten. Tjänsten kan inrättas på hel- eller halvtid utifrån uppskattat behov, den kanske till och med skulle kunna införas hos någon av frivilligorganisationerna initialt. Allt detta behöver diskuteras noggrant och tillsvidare lägger oppositionen förslaget i vår "framtida projekt" låda och ber att få återkomma. Vikten av en funktion som äldreombudsman står dock utom all tvivel hos motionärerna.

20 december 2009

Grattis Born!

Sveriges äldsta och första friskola finns i Nora kommun vilket givetvis känns hedrande för oss friskolevänner!
Nu får vi säga grattis till Born då deras 5-6:a har varit med i uttagningen till "Vi i femman" och nu tagits ut till kvartsfinalen där de ska möta Mariebergsskolan från Örebro.Givetvis mycket roligt för klassen och skolan med denna utmaning. Vi kommer självklart att hålla tummarna för dem i januari och för att de ska gå vidare till finalen!
Ytterligare en friskola får kanske kommunen i Järnboås om den styrande majoriteten i Nora kan tillmötesgå friskoleföreningens behov av lokal. Stödet för friskolan är 98% bland föräldrarna till barnen som idag går på den kommunala skolan som enligt ett löfte från s-majoriteten skall finnas kvar till 2012. Genom detta löfte sår man split mellan föräldrarna till de yngsta respektive äldsta barnen då de som idag har barn som går i 4-6:an kan känna sig lugna med att skolan i alla fall finns kvar tills deras barn går ut skolan. De som har yngre barn får fortsätta att sväva i ovisshet däremot. Vi som varit med en tid i kommunalpolitiken i Nora vet att det kan gå fort att lägga ner en skola eller "flytta barnen" vilket ju gjordes i Dalkarlsberg.
Som liberal känner jag att det är sorgligt att man inte från majoritetens sida kan tillmötesgå Järnboås friskoleförenings behov av lokaler då föreningen har så stor del av föräldrarna med sig. Som socialdemokrat är ju vikten av enkel majoritet i besluten ofta styrande i de egna leden - applicera detta även på friskoleföreningen!

15 december 2009

Politikerprestationer

Den enda korrekta opinionsmätningen görs på valdagen, innan dess kan media spekulera hur mycket som helst och opinionsmätningarna dugga tätt. Långt innan valdagen är det många spekulationer som luftas, många rykten som gör sig gällande som sanningar och många som pekas ut som vinnare respektive förlorare. Istället för att lyssna på rykten och halvkvädna visor så finns det ett mycket handfast sätt att följa upp politiker. Om jag inte har haft möjlighet att redan tidigare delta som åhörare på de öppna möten i nämnder och fullmäktige som finns i kommunerna.
Om jag som väljare vill veta hur "min" politiker skött sig under tiden från förra valet då jag gav henne mandatet att föra min talan kan jag enkelt kolla upp närvaron i de nämnder och styrelser hon sitter i via protokollen som ligger på nätet. Där kan jag även se om hon har reserverat sig mot något beslut om hon sitter i opposition.
Via kommunfullmäktiges protokoll kan jag kolla upp hur aktiv hon har varit i motionsskrivandet eftersom det årligen i oktober görs en sammanställning av besvarade och icke besvarade motioner som sedan presenteras. Målsättningen att motioner bör besvaras inom ett år, enligt kommunallagen, uppnås inte alltid.
Om jag sedan har ytterligare frågor så är de flesta politiker anträffbara via telefon, mobil, sms, e-post, facebook, egna bloggar och hemsidor, twitter och så vidare så några problem att själv kontakta och ställa mina frågor finns inte.
Om jag sedan inte är nöjd med partiets och min kandidats prestation har jag faktiskt möjligheten att själv ställa mig till förfogande och kandidera till kommunalval, landstingsval eller riksdagsval och får på så sätt en egen, mycket handfast möjlighet att själv vara med och påverka beslut som berör oss alla på ett eller annat sätt. Detta är en demokratisk möjlighet som i Sverige är tillgänglig för alla.

14 december 2009

Trygghetsboende och samboende för äldre

1,1 miljoner fyrtiotalister har nått pensionsåldern till 2015. För dem behövs bekväma och moderna lägenhter i attraktiva lägen, gärna med jämnåriga grannar. Ofta har fyrtiotaliserna relativ god ekonomi och kan tänka sig att betala för att bo bra. Satsningar som görs i exempelvis Smedjebacken kan stå modell även för Nora.
I december 2008 överlämnade äldreboendelegationens särskilda utredare Barbro Westerholm utredningens slutbetänkande (SOU 2008:113) till regeringen. Utredningen pekar på att andelen äldre i Sveriges befolkning ökar kraftigt från 2020, särskilt kraftigt bland dem över 85 år. Många äldre som inte är i behov av ett särkilt boende önskar ett alternativ som kan ge mer trygghet och sällskap. Glappet mellan det egna boendet och kommunens särskilda boenden är för stort. Den som känner sog orolig. otrygg och/eller socialt isolerad i sitt ordinära boende skall kunna söka sig till en trygghetsbostad. Där skall det finnas möjlighet till gemensamma måltider, trygghetslarm och personal med uppgift att initiera gemensamma aktiviteter med övriga hyresgäster. En gemensamhetslokal skall finnas.
Det är kommunen som bestämmer vilka kriterier som skall gälla för att få tillgång till denna typ av bostad. Hög ålder kan vara en sådan. Behöver den boende vård- och omsorgsinsatser biståndsbedöms dessa på sedvanligt sätt. För kommuner finns idag möjlighet att söka investeringsstöd även för denna typ av bostäder. Folkpartiet liberalerna i Nora motionerade 2007 om behovet av trygghetsbostäder i vår kommun.
Slutligen det kanske viktigaste av allt - att inte på ålderns höst bli tvingad att leva åtskild från livskamraten.Den skrivning som idag finns i socialtjänstförordningen är inte tillräcklig om bara ena parten har behov av särskilt boende. Då hänger det på kommunernas goda vilja om makarna får fortsätta att bo tillsammans.
En förstärkt parboendegaranti i socialtjänstlagstiftningen skulle kunna öka mångfalden av boenden. När nya lägenheter planeras och byggs kan en del av dessa anpassas till äldre makar med olika behov. Alla makar, oavsett kommun och vårdbehov, bör få känna sig säkra på att de kommer att få leva sina sista år tillsammans om de så önskar. Det borde inte vara upp till kommunen att avgöra när det är dags för makar att skiljas åt.

10 december 2009

Vem är vi till för?

En fråga som varje verksamhet, privat såväl som offentlig dagligen borde ställa sig är: vem är vi till för? Om alla anställda och chefer varje dag gjorde det skulle troligtvis dagens prioriteringar bli enklare. Som politiker gäller samma sak - vem är vi till för? För kommunens innevånare och väljare förstås. Det är deras bästa vi skall ha för ögonen varje dag. Det är att se till att vi tillvaratar skattepengarna från kommunens invånare på bästa sätt i de verksamheter vi är satta att förvalta. Att skapa bra verksamheter med tydliga målbilder som följs upp för att se att vi landar rätt.
Att skapa möjligheter för erfarenhetsutbyte i verksamheterna för att ge dessa en chans att lära av varandras goda exempel. De individer som får uppmärksamhet växer och presterar bättre - detta är chefens viktigaste uppdrag och framgår tydligt om hon ställer sig frågan varje dag: vem är jag till för?
Vem är säljaren till för, jo kunden givetvis. Så hur kan jag som säljare på bästa sätt möta kundens förväntningar på mig?
Vad skulle ske i kyrkan om man ställde sig frågan vem är vi till för? Kanske skulle det bli enklare att prioritera hur och vilken verksamhet kyrkan skall satsa på, vilka som är välkomna i kyrkan. Prästen Olle Carlsson i Stockholm har uttryckt detta på ett mycket bra sätt - "de flesta av oss har inga problem med Gud men väl med markpersonalen".
Om du och jag varje dag ställer oss frågan vem är jag till för blir det sannolikt enklare att prioritera önskemål från brukaren om att gå ut och gå istället för att välja att köra igång en tvättmaskin, det blir enklare att fika tillsammans med de äldre på det särskilda boendet än att gå och sätta sig i ett personalgemensamt fikarum. Samma sak gäller på en skola där man kanske får prioritera att vara rastvakt för att skapa trygghet på skolgården istället för att fika med kollegorna. Eller i en reception på olika statliga och kommunala institutioner där öppettiderna borde vara generösa så att människor kan uträtta sina ärenden även efter klockan fem, den tid då de är lediga från sitt arbete. Kanske bör man på en socialförvaltning förskjuta sina arbetstider så att man bättre kan möta behoven av besök och samtal från oroliga föräldrar eller för att förlägga tid ute bland ungdomarna. Hur kan en kommuns hemsida svara upp mot " vem är vi till för" till exempel?
Jag tror att det är en framgångsfaktor i ett längre perspektiv om vi alla ställer oss frågan vem är vi till för?

Alternativ skolplan

Igår kväll klubbades s-majoritetens skolplan igenom i fullmäktige.
Från oppositionens sida valde vi att reservera oss, vilket vi även gjort tidigare i barn- och utbildningsnämnden och i kommunstyrelsen. Det blev en del debatt kring skrivningarna i skolplanen, en bra och saklig debatt som tydligt visar på skillnader mellan majoritet och oppositionspartierna när det gäller vad vi vill med skolan och hur vi ser på måluppfyllelse. Dessutom kunde vi förtydliga vilka krav vi vill ställa på en skola som får en budgetram på ca 239 mKr (49% av den totala budgeten) kommande år. Jag upplever att majoriteten är alldeles för rädd för att ställa krav som motsvarar de medel som ges.
Den borgerliga gruppens diskussioner under hösten utmynnade så småningom i en alternativ skolplan som visar hur vi skulle vilja följa upp och utvärdera de mål som finns i skolplanen, dvs. det vi inte fick gehör för i den skrivning som antogs. Därför är utgångspunkten den skolplan som antagits, vilken vi sedan har kompletterat genom att vi lagt till ytterligare något mål samt satsningar, dels har vi tydliggjort hur vi förväntar oss att man skall följa upp målen och hur de skall utvärderas.
Att pedagogerna och rektorerna är det viktigaste personerna i skolan för barn- och ungdomars möjligheter att tillgodogöra sig kunskap visade McKinsey rapporten som kom tidigare i höst. Att då våga ställa krav och utmana dem genom att ha tydliga skrivningar gällande hur de av nämnden satta målen skall uppnås tycker jag är barn- och utbildningsnämndens viktigaste uppgift. Eller som vi skrev i vår version av skolplanen: "Den pedagogiska utvecklingen skall i huvudsak bedrivas av professionen på varje skola. Den politiska ambitionen bakom skolplanen är att med övergripande mål skapa en tydlig styrning och en struktur för uppföljning av skolan utan att detaljstyra".

06 december 2009

sms-rådgivare till oppositionen

Ta tillfället i akt och kontakta mig för att berätta dina tankar om vad du anser behöver förändras i Nora.
Det kan vara både smått och stort, inget är för litet eller för ointressant. För mig som oppositionsråd är det viktigt att ha en öppen kanal till kommunens innevånare, vad tycker du att oppositionen borde satsa på om vi vinner valet? Vad är dina hjärtefrågor som du skulle vilja att vi förverkligade om det är möjligt? Vad är viktiga frågor för dig, det vill jag veta! Därför annonserar jag om att du kan bli sms-rådgivare till oppositionen på de tv-skärmar som finns runt om i Nora.
Mitt telefonnummer är 070 374 7670. Givetvis kan du även kontakta mig via e-post gabrielle.peteri@nora.se, adressen finns även på Nora kommuns hemsida.
Kanske vill du att vi ska satsa mer på ungdomskulturen? Kanske vill du att vi ska göra om torget till en fantastisk plats att vara på istället för att ha det som en parkeringsplats? Kanske vill du att vi gör en storsatsning på Alntorps ö för att få fler att hitta den pärlan i Nora? Hör av dig till mig, jag lyssnar!

01 december 2009

Skolan & betygen

Skolan, meritvärden och betyg ska det handla om idag. Det finns massor av statistik när det gäller skolan och idag har jag varit inne på Skolverkets hemsida och tittat en del på våra meritvärden. Vi har i år ett meritvärde på 190,1, det genomsnittliga meritvärdet i Sverige bland alla kommuner är 207,4. I Nora kommun har vi valt att lägga en stor del av resurserna på våra skolor, alltså tycker jag att vi kan förvänta oss ett högt meritvärde, men vi ligger alltså under snittet i Sverige. Deta är givetvis inte tillräckligt bra.
Efter att ha läst McKinsey rapporten som säger att det inte är resurserna som skapar en bra skola måste vi kanske fråga oss vad vi kan göra för att förbättra resultatet. Vad kan vi göra annorlunda och bättre? Detta kanske är något för kommande kvalitetsredovisningar från våra skolor - "dessa insatser har vi gjort för att förbättra elevernas meritvärde". Det kanske är läxhjälp, det kanske är sommarskola mellan åk 8 och 9, det kanske är att involvera föräldrarna ännu tydligare i skolarbetet?
Dagens Samhälle har en annan intressant men inte så smickrande jämförelse - de har tittat på hur mycket högre betyg i ex. matte i åk 9 eleverna har jämfört med nationella proven år 07-08 och talet är 43.4%...!? Motsvarande siffror för svenska är 18,5% och för engelska 18,1%. Siffrorna lämnar onekligen fältet öppet för frågor...