En av mina favoritkolumnister – Anna Laestadius Larsson i SvD – skriver i gårdagens svd om alkohol och föräldrarollen.
Jag blir ilsken och förvånad över hennes hållning till alkohol för gravida och ammande mödrar där hon menar att hon själv tillät sig ett glas vin i veckan under sin graviditet och två glas vin i veckan under amningsperioden.
Jag är absolut mer benägen att hålla med Anna Laestadius Larssons barnmorska som säger att man inte ska dricka alkohol varken när man väntar barn och ammar. Det är inte lämpligt och allt jag äter och dricker går ju även vidare till barnet. Som gravid har jag alltså inte bara ansvar för mig själv längre, inte heller kan jag bara tänka på mig själv rent egoistiskt, som innan jag var med barn… Någonstans på vägen har jag tagit på mig ett ansvar för det ofödda barnet, och vidare sedan, för barnet, när det kommer till världen.
Jag håller heller inte med om att det är svårt att säga nej till barn, eller tonåringar gällande alkohol. Anna skriver att det är svårt att motivera ett nej till tonåringens fråga om att dricka med ”du får inte dricka för att du inte har åldern inne, det är inte konstigare än att du inte får köra bil eller rösta i riksdagsvalet”.
Men svårare än så är det faktiskt inte Anna, det handlar om att våga vara (en trist) vuxen, föregå med gott exempel när det behövs och våga säga nej till sina barn när det behövs.
Det visar det forskningsbaserade programmet ÖPP – Örebro preventions program som du kan läsa mer om här
ÖPP visar att föräldrar som har en tolerant hållning för alkohol även får barn som dricker mer och oftare, medan föräldrar som tydligt säger nej till alkohol har en märkbar skillnad i hur deras barn umgås med alkoholen under tonåren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar