Arkan Asaad berättade sin historia om hur han blev bortgift mot sin vilja på grund av den hederskultur som råder i norra Irak/Kurdistan där han är född. Han drabbades av detta, trots att han kom som mycket liten till Sverige och inget hellre ville än att kunna leva sitt liv som en "vanlig" svensk kille. Som han säger själv så är hans historia en med lyckligt slut, men många andra ser ingen annan utväg än att, precis som Arkan, försöka ta sitt liv.
En intressant fråga som jag inte hann ställa är ju den om hur vi kan påverka de föräldrar som är ansvariga för detta. Hur kan vi få dem att förstå hur fel detta är? Var och hur och i vilka sammanhang träffar vi dem för att diskutera detta?
Ungdomarna når vi i skolan, via ungdomsmottagningar och socialtjänst. Men det är ju ändå föräldrarna som behöver upplysas och informeras. Kanske läser Arkan min blogg och kan svara?
Viktigt är att vi måste våga diskutera fenomenet hedersförtryck och hederskultur utan att stämplas som motståndare mot invandring. Hederskultur tar sig många uttryck även i vårt samhälle. Närmast kanske vi kan se på HBT-personers rättigheter som inte alltid respekteras. Det finns alltför många exempel, även i vårt land, på HBT-personer som inte vågar berätta för sin familj om sin läggning.
Om du inte redan läst Arkan Asaads bok "Stjärnlösa nätter" så har du en lärorik och tänkvärd lässtund framför dig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar