I praktiken fungerar det så att väljarna väljer parti och partiet väljer vilka politiker som får uppdragen. Vi har ett personvalssystem som dock får litet genomslag i praktiken.
Det finns självklart för - och nackdelar med att Sveriges befolkning i riksdagen representeras av proffspolitiker, en del av detta beskrev jag igår. Vi ska dock komma ihåg att dessa proffspolitiker är ute och träffar många "vanliga" människor vid sidan av sitt riksdagsarbete, allt för att bilda sig en uppfattning om sakfrågor och stämningar i olika frågor. Om man frågar "mannen på gatan" så vill man nog ha kompetenta politiker men de ska vara begåvade med det vi kallar för "sunt förnuft".
Vi ska heller inte glömma bort att nittiosju procent (97 %) av alla politiker i Sverige faktiskt är fritidspolitiker som avstår både arvoden, lön och fritid för politiken. Dessa återfinns främst inom kommunerna.
Igår var jag inne på att risken finns att man som proffspolitiker blir ekonomiskt beroende av sitt uppdrag. Så sent som i slutet på åttiotalet sattes en riksdagsmans lön utifrån lärarnas lön, en norm som då funnits ända sedan 1960-talet. De senaste tjugo åren har en riksdagsmans arvode gått upp från 259 500 kr till 684 000 kr.
Jag har en tanke när det gäller arvodering och arbetslivserfarenhet för riksdagsledamöter som jag skulle vilja lyfta här på bloggen. Tidigare var riksdagsledamöternas arvode kopplat till ett yrke - lärarnas som då skulle räknas som norm. Men, varför inte koppla arvodet till det yrke som du har när du väljs till riksdagsledamot? Alltså, ditt civila yrke får "stå mall" för hur mycket arvode du får som riksdagsledamot. Med tillägg för kostnadsutlägg och traktamenten givetvis. Eftersom riksdagsledamöter räknas som att de arbetar 365 dagar om året får lönen räknas upp i motsvarande mån.
Att beräkna allt detta skulle säkert kräva en del arbete. Det skulle sannolikt innebära att politikerkostnaderna skulle minska i Sveriges riksdag. Vi skulle troligtvis minska risken för riksdagsledamöter att bli ekonomiskt beroende av sitt uppdrag.
Men för att uppnå det kanske viktigaste av allt - en ökad spridning av kunskap och erfarenheter bland ledamöterna i Sveriges riksdag - så är det partierna som måste göra sin hemläxa genom att bredda rekryteringen och stärka inslaget av personval för att ge väljarna ett tydligare mandat. Genom att låta personrösterna slå igenom starkare skulle vi skapa en större möjlighet för väljarna att påverka vilka politiker de vill ha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar