Det är proffsen som styr Sverige!

Idag tänkte jag ägna några rader åt den artikel som Svenska Dagbladet hade idag under vinjetten SvD granskar, som du kan läsa i sin helhet här. Den ägnar sig åt att granska vilka av våra folkvalda politiker som har sk. vanlig arbetslivserfarenhet. Det visar sig inte vara så många, den övervägande delen av våra riksdagspolitiker har gjort karriär inom politiken och har få års erfarenhet från ett liv utanför politikens korridorer.

Det här kan man naturligtvis ha åsikter om... Är det bra eller dåligt med "politiska broilers" kan man undra? I Sverige vill vi gärna vinnlägga oss om att vi har politiker som är "som oss andra" men så visar det sig nu att det inte förhåller sig. I snitt har en politiker tillbringat 17,44 år som heltidsarvoderad politiker, arbetat 7,1 år och studerat 3,75 år.
Det finns naturligtvis för- och nackdelar med att vara politiskt skolad, likväl som att inte vara det. Att ha erfarenhet av hur partierna fungerar eller departement och regeringskansli kan vara positivt i rollen som statsråd. Att vara förberedd på och ha fått en skolning i hur journalister och media skall hanteras är en annan del.

Men, visst finns det risker med att inte ha erfarenhet av ett liv utanför politiken: din egen anställningsbarhet när du enbart arbetat som politiker, dina referensramar som blir snävare när du inte har någon erfarenhet från näringslivet och att du gör dig beroende av politiken för din försörjning.
Riskerna finns även på andra sätt: de politiska pensionerna kommer att kosta samhället och det blir svårt för andra att få en chans att visa vad man går för som förtroendevald politiker vilket gör att intresset för att ägna sig åt politik minskar.

Johanna Graaf är en socialdemokratisk politiker och bloggare som skrivit om detta med heltidspolitiker, jag är beredd att instämma i hennes personliga regel "var tredje mandatperiod utanför politiken". Du kan läsa ett av Johannas blogginlägg här. Hör gärna av dig med synpunkter!