Nedläggningen beror inte på att den svenska biomedicinska forskningen generellt håller låg kvalitet. Istället är den ett tecken på att läkemedelsindustrin i globaliseringens spår genomgår en stor förändring av sina arbetsmetoder för forskning och läkemedelsutveckling.
För att på kort sikt möta beskedet och för att medverka till att så många som möjligt av alla de duktiga forskare som nu blir av med jobbet fortsatt ska kunna tas tillvara inom svensk forskning, utser regeringen Lars Leijonborg, tidigare forskningsminister, till samordnare av insatser med anledning av nedläggningen av AstraZenecas forskning i Södertälje.
På lite längre sikt har dagens besked tydligt visat att vi måste se över villkoren för medicinsk forskning, för medicinska forskare men också för kunskapsintensiva företag.
Regeringen gör redan mycket för den medicinska forskningen, som idag är vårt största forskningsområde. Staten satsar mellan 8-10 miljarder varje år på medicinsk forskning. Men beskedet idag visar att vi måste anstränga ytterligare.
Det handlar också om att se över villkoren för de medicinska forskarna. Många av dem har spetskompetens som är attraktiv över hela världen. Att Sverige till exempel har en av världens högsta marginalskatter är en klar konkurrensnackdel. Jag tror att vi också på sikt måste se över företagsbeskattningen för forskningsintensiva mindre företag.
Sverige är ett litet land, vi är beroende av vår export. Vi måste vara ett attraktivt land för spetsforskning och spetskompetens för att stå starka i den stenhårda globala konkurrensen. Dagens besked visar att vi måste skruva upp våra ansträngningar ytterligare.
Liberala hälsningar
Jan Björklund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar