Kommuners svårigheter att säga upp olämpliga medarbetare i äldrevården kontra lärares ställning där även en situation som skulle kunna anses som nödvärn kan innebära uppsägning, är beskrivna i en intressant artikel om arbetsrätten i SvD i tisdags, skriven av Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet i Växjö.
Att kommuner inte vågar eller ens anser det möjligt att säga upp uppenbart olämpliga medarbetare inom äldreomsorgen är i mitt tycke oacceptabelt. Långtifrån alla människor är lämpliga att arbeta inom vård- och omsorgsyrken. Att det då inte går att skilja dessa personer från sin anställning ens när det är uppenbart bevisat att de uppträtt olämpligt, hotfullt eller kränkande är givetvis ett stort problem.
Att samma lag gör det omöjligt att tillåta lärare att avskilja stökiga elever från undervisning utan att läraren skall känna sig hotad av att bli uppsagd visar att något är fundamentalt fel i den svenska arbetsrättslagstiftningen. När lagstiftningen skyddar personer som är uppenbart olämpliga för sitt yrke, eller inte skyddar den lärare som känner sig hotad eller vill ha ordning och reda i klassrummet måste vi ta upp en diskussion om moralen som råder i det arbetsrättsliga lagrummet anser professor Bauhn. Det är enkelt att hålla med honom om detta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar