25 juli 2012

Föräldraförmåga...



Jag funderar idag över begreppet föräldraförmåga, motsatsen till föräldra - o - förmåga, ett viktigt ord. Många frågor dyker upp...
Föräldraförmåga, en sammanfattning av de egenskaper du och jag behöver ha för att vara  bra föräldrar, kloka föräldrar som kan ge trygghet, förse barnet med det nödvändiga när det gäller mat, kläder, husrum, som kan vara en förebild socialt och känslomässigt, skapa säkerhet och trygghet är något av det som ingår i begreppet föräldraförmåga.

Idag verkar det ofta som om barnperspektivet kommer i skymundan, det handlar ofta mer om rätten att vara/bli förälder än rätten till en trygg uppväxt för barnen - barnperspektivet...Att få barn innebär att bli förälder, det innebär att sätta barnens behov i främsta rummet.
Det kan även uttryckas som barnets behov i centrum, ett begrepp som du kan läsa mer om på Socialstyrelsens hemsida.

När de biologiska föräldrarna av olika skäl inte har tillräcklig föräldraförmåga får samhället träda in och varje år placeras 25 000 barn utanför hemmet.
I första hand placeras barnen i ett hem som finns i nätverket, dvs inom släkten eller i den nära kretsen. I andra hand placeras de i ett familjehem utanför nätverket. Samhället, genom kommunens socialtjänst har fortsättningsvis uppföljningsansvaret för dessa barn.

Endast i undantagsfall adopteras dessa barn av familjehemmet. Detta trots att vi i Sverige adopterar relativt många barn, men då kommer dessa barn från andra länder. Två moderata ledamöter i socialutskottet ställer nu frågan om varför adoptioner av svenska barn är så ovanliga.
Du kan läsa deras debattartikel här. De ställer frågan "varför har fler av de placerade barnen inte möjlighet att vara en del av en familj, istället för placerade i en?"

Mina frågor till dig är - borde svenska barn adopteras i större utsträckning när det finns så många barn som inte kan växa upp med sina föräldrar? Borde frågan om adoption ställas oftare av socialtjänsten?
Finns det situationer där föräldrar har förbrukat sin rätt att vara föräldrar? Finns det situationer där där barnperspektivet skulle tas tillvara på ett bättre sätt genom adoption? 

Inga kommentarer: