Vems är uppföljningsansvaret?

Är det möjligt att göra vinster i omsorgen utan att göra avkall på kvalitet, personaltäthet och service? Det är en fråga som många av oss ställer efter de skandaler som skett, inom äldreomsorgen. Jag vill tro att det är möjligt, jag vill tro att det finns fler än ett sätt som fungerar för att driva denna typ av verksamhet.

Jag menar att det allra viktigaste om en kommun tänker sig att ha externa utövare av äldreboenden och -omsorg så är det att säkerställa att uppföljningen av kvalitet sker på ett systematiskt sätt. Det är fortfarande kommunens ansvar att vården och omsorgen av de som bor på dessa boenden är av en hög kvalitet, precis lika hög som den är inom kommunens egna boenden.

Min egen erfarenhet på området visar att kommuner har alltför bristfälliga kunskaper i hur denna typ av tjänster skall upphandlas. Erfarenhet finns att upphandla tjänster som sophämtning, snöröjning och liknande.
Men de allra flesta av Sveriges 290 kommuner har mycket bristfälliga kunskaper i hur ett komplett upphandlingsunderlag bör vara utformat för att säkerställa alla viktiga parametrar för ex ett äldreboende.

Noggranna specifikationer på personaltäthet, personalens utbildningsnivå, matkvalitet och valmöjligheter på maten, beskrivning av hur den sociala omsorgen i dagen skall se ut osv. Allt måste finnas med för att det ska gå att göra kvalitetsuppföljningar.
Här finns en enorm förbättringspotential i de allra flesta upphandlingsunderlag.  Det som är viktigt när omsorgen drivs i egen kommunal regi måste vara lika viktigt om omsorgen skall upphandlas av extern utövare.