23 november 2010
Sökes: klassrumsforskning
Kan det vara så att "snällbetygen" finns för att de på sätt och vis även mäter lärarens duglighet som pedagog? Om för många elever i en klass inte når godkäntnivån kan det givetvis finnas en förklaring i på vilket sätt läraren når ut med sin pedagogik
Experter menar att de största felbedömningarna gällande betygen ligger mellan IG och G, men andra experter menar att problemet är att eleverna ges för höga betyg. Kan det vara så att det skulle bli andra betyg om proven avidentifierades? Undersökningar visar ibland på stora skillnader mellan vanliga prov och de nationella proven. En bidragande orsak till svårigheten med betygssättningen är att nuvarande betygskriterier är för få och för luddiga och kan bedömas olika av olika lärare. Det ges ett för stort tolkningsutrymme för läraren då kriterierna inte är tillräckligt stringenta.
Önskvärt vore om vi vid sidan av en tydlig ledning och styrning fick ett ledarskap som vågar lyfta fram goda exempel, som vågar titta på dem som lyckas och lära av dem. Haninge är ett utmärkt exempel som visar att mycket av resultatet även styrs av förväntningarna som finns på eleverna, både hemifrån och från skolan. Och, det allra viktigaste, det är aldrig elevernas "fel" att de inte lyckas, det är alltid skolans fel. Och det viktigaste att ha i skolan är engagerade lärare.
Dessutom är detta givetvis ett rättsäkerhetsproblem för eleven, eleven går ut med höga betyg på grundskolan och kommer till gymnasiet där man kanske efter ett år ligger på IG. En allvarlig knäck för självkänslan givetvis, men även problem med hur tappet ska tas igen för att nå intagningspoängen till universitetet. Idag lämnar en tredjedel av eleverna gymnasiet utan godkända betyg.
Det är så viktigt att stöd i skolan sätts in tidigt, att inte som nu, vänta ända till klass 7 innan inlärningsluckorna upptäcks och extraresurserna sätts in.
Det vore intressant att se mer av klassrumsforskning för att få mer evidensbaserad information om "den bästa pedagogiken" och lite mindre av trial and errormetoder i våra svenska skolor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar