07 mars 2010

Kvinnligt företagande

Det förvånar mig att de rödgröna på central nivå så envist håller fast vid att kvinnors företagande inte är en prioriterad fråga. Likaså verkar intresset för att göra svarta jobb vita vara minimalt. Hur kan det vara OK med avdrag för att laga fönster men inte för att putsa dem? Varför vill de rödgröna fortsätta att sätta människor i en situation där de inte kan omfattas av försäkringar och pensionspoäng?
Det är beklagligt att det finns en så missunsam inställning till detta, visst borde väl kvinnors företagande vara lika viktigt som mäns? Det finns all anledning att stötta företagande i allmänhet och kvinnligt företagande i synnerhet. Andelen kvinnor som startar företag är liten i Sverige relaterat till övriga EU-länder.
I Nora kommun är intresset lika med noll för att införa lagen om valfrihet, som skulle gynna kvinnligt företagande eftersom det innebär verksamhet inom vård & omsorg. Avknoppningar, självstyrande enheter eller intraprenader är alla medel för att öka det kvinnliga företagandet då vi vet att kvinnor startar företag inom de områden där de redan finns idag. Typiska kvinnliga områden är vård, omsorg och skola. Dessa områden finns inom den offentliga sektorn idag vilket har en bromsande effekt. Kvinnor har inte heller förebilder på samma sätt som män och måste bli bättre på att lyfta fram varandra genom olika nätverk.
Här finns mycket att göra för att stärka kvinnors företagande på olika sätt framförallt för en kommun som appellerar på att klättra uppåt på Svenskt Näringslivs rankinglista.

1 kommentar:

Annelie Sundberg sa...

Antalet anställda i offentliga sektorn har växt till nästan 33% av totala antalet löntagare i Sverige (SCB).
Detta trots att en mängd "privatiseringar" har genomförts vilket betyder att en stor andel offentliganställda numera jobbar i ”privata” företag som uteslutande får sina intäkter från skattemedel; t ex skolor, privatsjukhus, konsulter, it-företag mm mm.

Den offentliga sektorn har öppnats upp och det har blivit vanligare att delar av välfärden utförs av privata aktörer; privata företag, stiftelser eller ideella organisationer. Detta kallas tyvärr "privatisering av välfärdstjänster". "Privatisering" innebär trots allt att en privat utförd offentlig tjänst fortfarande finansieras av skattemedel men utförs av en privat aktör. Begreppet "privatisering" är därför egentligen felaktigt.

Fortsätter utvecklingen i denna takt kommer Sverige att ha förverkligat den socialdemokratiska utopin att Sverige ska genomföra socialismen med reformistiska metoder. Det kommer kanske ta 30-50 år till. Men därefter är vi där; allt privat företagande har då trängts undan till förmån för kommunala, statliga och landstingsorganisationer och den tillhörande verksamheten. Många "privata" företag kommer att vara huvudsakligen skattefinansierade och utförare av offentlig verksamhet. Företag som ännu inte socialiserats helt kommer, och är redan idag (ROT, RUT t ex), att vara beroende av staten för sin överlevnad genom skatteavdrag, subventioner och andra statliga, kommunala ekonomiska instrument.

Till och med kungahuset är ju numera socialiserat eftersom deras huvudsakliga intäkter kommer från staten.

För att betala detta storslagna socialistiska samhällsbygge skulle sedelpressarna som vanligt varit nödvändiga att köra igång. Men eftersom EU inte tillåter någon större inflationsgrad bland medlemsländerna blir det intressant att se hur Sverige löser detta. Grekland blir väl ett facit tillfälligtvis.

Det kommer att bli väldigt svårt för borgerligheten att kräva minskning av den offentliga sektorn om en tredjedel av väljarkåren är beroende av densamma för sin försörjning. Detta Moment 22-förhållande leder osvikligen till att det socialistiska samhället är genomfört inom 50 år. Var tog svensk industri, produktutveckling och privatföretagande vägen? När till och med kungahuset får mestadels av sina intäkter från skattemedel, staten, har vi lyckats med konststycket att förvandla Sverige från ett fritt land till världens första socialistiska monarki!
Gå till http://svtplay.se/v/1828322/timbro_kritiserar_okad_byrakrati