08 juli 2012

Barnfattigdomen...

Idag tänkte jag reflektera kring det där med barnfattigdomen igen...Rädda Barnen konstaterar ju för andra året i rad att barnfattigdomen ökar.

Det man kan konstatera är att de fattiga barnfamiljerna ofta består av familjer med ensamstående föräldrar, eller med föräldrar som har utländsk bakgrund. Majoriteten utgörs av barn med annan bakgrund än den svenska.
Här finns ca 65 procent av de fattiga barnen.

Detta hänger givetvis ihop med att de fattiga barnens föräldrar inte kommer in på arbetsmarknaden och därför är beroende av försörjningsstöd vilket givetvis inte ger utrymme ens för den minsta guldkant på tillvaron. Så hur ska vi forma möjligheter för dessa människor att kunna komma i arbete och på så sätt ge sina barn andra möjligheter och andra förebilder? Eller ska vi helt enkelt fokusera direkt på barnen, så att inte fattigdomen ärvs? Hur gör vi det i så fall?

Det finns naturligtvis inte några enkla lösningar på dessa komplexa förhållanden - men att skapa arbetstillfällen även för dem som inte är högutbildade är en viktigt insats. Idag tar det i snitt sju år för en person med utländska bakgrund att få arbete i Sverige - det är klart att det är på tok för lång tid! Detta är ett viktigt arbete, inte bara för barnens skull utan för föräldrarna som skall kunna känna att de kan vara med och bidra och göra en insats som samhällsmedborgare.
En sak som jag reflekterar över är att möjligheten för ensamstående föräldrar att få en något bättre inkomst givetvis kan vara en höjning av underhållsbidraget - jag minns inte när det höjdes sist så det måste vara relativt längesen...

Många frågor, färre svar, vad tycker du?

En begreppsförklaring från
Rädda Barnens hemsida: Enligt Barnkonventionen är Sverige skyldigt att se till att alla barn har en skälig levnadsstandard, och att inget barn diskrimineras på grund av sitt sociala ursprung. Rädda Barnen menar att den diskrimineringen finns i Sverige i dag, eftersom de barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer riskerar att få sämre hälsa, sämre utbildning, och sämre möjlighet till fritidsaktiviteter.

Olika förklaringsmodeller till begrepet fattigdom: Inom EU används till exempel måttet 60 procent av medianinkomsten som fattigdomsbegrepp ("Risk of Poverty").
Rädda Barnen utgår från offentlig statistik (SCB) och utformat ett fattigdomsindex utifrån delmåtten låg inkomststandard och försörjningsstöd. (Källa Barnfattigdomen i Sverige 2012).

2 kommentarer:

Mimmi sa...

En jätteviktig sak för att ensamstående ska kunna bli ordentligt etablerade på arbetsmarknaden är barnomsorg på obekväma tider!

Ingången till många jobb inom bla vård och handel är via timmar på kvällar och helger vilket ensamstående utan stöd inte kan ta idag.

Gabrielle sa...

Så sant Mimmi,det var något jag inte fick med i inlägget, men du har helt rätt! I Nora undersökte vi för knappt ett år sedan behovet och då var det inte fler än ett par föräldrar som hade behov. Men vi bestämde då att stämma av med jämna mellanrum. Personligen tror jag att vi skulle behöva öppna en sådan avdelning, kanske liten till att börja med, men jag tror att vi kan fylla den.