Dagens verksamhetsbesök var innehållsrikt och intressant, som det brukar vara när jag får förmånen att vara ute på besök. Det är intressant att få en inblick i vardagen för vår skolpersonal och viktigt att ta med sig detta tillbaks till arbetet i barn-och utbildningsnämnden. Möjligheten att samtala och föra fram synpunkter från båda håll är viktigt för mig som politiker att sedan ta med i arbetet. Skolorna gör varje år en kvalitetsredovisning som är en utmärkt sammanställning av prestationer det gångna året och utmaningar man har framför sig. Men inget går upp mot ett besök i verkligheten!
Ett ämne som ofta kommer upp är oron över de barn som inte mår bra i skolan idag-barn som har en diagnos eller barn som troligtvis kommer att få en diagnos. Men även de barn som tillhör den grupp som mår dåligt psykiskt av olika skäl i sin vardag. Vi pratar om barn som stör på lektionerna, barn som kan slå sönder klassrum eller sparka på klasskamrater och lärare i oresonliga vredesutbrott. Barn som inte kan sitta stilla någon längre tid utan måste få ett avbrott där uppmärksamheten kan ägnas åt något annat. Barn som reser sig upp och promenerar rakt ut ur klassrum för att de tröttnat på lektionen. Det är den arbetsmiljön som finns i våra skolor idag och på sina håll i landet får skolor stängas av arbetsmiljöskäl.
Dessa barn har samma krav på sig som alla andra barn och förväntas uppnå de mål som finns i skolplanen. Hur kan vi få till ett bra samarbete även med de föräldrar som inte vill förstå att deras barn behöver olika typer av stöd och hjälp? För de föräldrarna finns även om de naturligtvis inte är många....Barnen är i första hand föräldrarnas ansvar men skolan finns med som en resurs. Men då måste skolan få möjlighet att sätta in de eventuella extraresurser som behövs, för det barnets skull, för lärarnas skull och för de andra barnens skull. Här måste vi bli ännu bättre på samarbete med föräldrar och sociala myndigheter i Nora!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar