Dagens titel på blogginlägg var temat för den kulturkonferens jag deltagit i uppe i Grythyttan idag. Framtidens kultur bjöd in inte bara Nora utan alla fyra norrkommunerna i länet till en givande dag. Politiker och sakkunniga samt kulturarbetare deltog.
En intressant diskussion om bland annat hur vi kan mäta det samhällsekonomiska värdet av kultur. Ett inslag var presentationen av doktorand John Armbrechts och Tommy D. Anderssons studie av akvarellmuseet på Tjörn.
Att kulturen ger ett direkt brukarvärde vet vi sen tidigare - kultursatsningar ger identitet, stolthet över bygden, inspiration, de kan ge lycka och gemenskap. Dessa satsningar är inte helt lätt att mäta i ekonomiska termer men är icke desto mindre viktiga. Men kan vi mäta kringaktiviteterna?
Detta visar Armbrecht och Anderssons studie. Det blir intressant när det går att se svart på vitt vilka "bieffekter" kultursatsningar har på det omkringliggande samhället och framförallt näringslivet. Människor som åker till ett kulturevenemang som exempelvis Stadra sommarscen, opera på Skäret, Ljusstråk eller Noranatt gör så mycket mer än besöker ett kulturevenemang. De övernattar, äter, shoppar och tankar sin bil. Alla dessa aktiviteter ger ett ekonomiskt tillskott till de företag som "utnyttjas" av besökarna. Kulturen skapar ju på så vis även arbetstillfällen. De ger vad som kallas ett indirekt brukarvärde. Hur får vi näringslivets företrädare att förstå och vilja delta i detta arbete? Ofta handlar det om satsningar som kan vara ganska kostnadskrävande och här vore det gynnsamt om näringslivet var med och bidrog dels ekonomiskt, men även på andra sätt. Kultursatsningar kan även kräva motsvarande satsningar på mat och boende exempelvis.
Troligtvis påverkas även sådana saker som befolkningsutveckling, medelinkomsten och bruttoregionalprodukten av de satsningar som görs på kulturens område. Fler och fler platser runt om i Sverige prioriterar satsningar på kulturområdet för att man vet att det är en satsning som orten får igen, om inte i direkta siffror så i indirekta. En ort är så mycket mer än bostäder och butiker. Fritiden behöver fyllas med intressant innehåll både för vuxna och barn och här kommer kulturen in som en viktig del i de satsningar som en kommun behöver göra för att vara en intressant plats både för tillfälliga besökare och människor som söker en ny och inbjudande hemort.
1 kommentar:
Jag tycker att det är oerhört viktigt att försöka få näringslivet att bekosta kultursatsningar av den typen du talar om. Om man tar Ljusstråk som exempel så är det den enda möjligheten för föreningen att fortsätta den väg de stakat ut, och som på sitt sätt visat sig vara lyckad. Problemet är att de har ett invalsförfarande som utestänger de Norabor som inte uppfyller de kvalitetskrav som föreningen själva ställer. Vore jag kulturell utövare skulle jag aldrig våga söka inträde, eftersom jag riskerar att bedömas som icke godkänd, vilket skulle knäcka mig. Till sådant ska inte medborgarnas skattepengar gå. Men tas pengarna från annat håll så är det ju fritt fram att skapa regler som finansiärerna accepterar.
Skicka en kommentar