Likvärdigheten i våra skolor

I förra veckan deltog jag i en minidebatt tillsammans med Hans Karlsson och Oskar Öholm, i anslutning till RUS-dagen där Regionförbundet stod som arrangör.

Eftersom Sydsvenskans reporter Emma Leijnses bok "Godkänt?" diskuterats strax innan kom vi givetvis in på det faktum att lagen säger att skolan ska vara likvärdig, att alla barn ska ha samma chans att lyckas i skolan. Idag kommer vi allt längre ifrån just likvärdigheten, alla barn får helt enkelt inte samma chans...

Att göra kloka val för sina barn förutsätter för det första givetvis att man som förälder har tillgång till så mycket information som möjligt om skolornas miljö, prestation och resultat när det är dags att göra ett val om vilken skola man ska låta sina barn gå i. Det är en sida av likvärdigheten.Här finns en stor förbättringspotential.

En annan sida handlar om lärarna, skolans viktigaste resurs. Barnens framtid börjar i klassrummet! De tuffaste skolorna i utsatta områden behöver helt enkelt de bästa lärarna! Så hur kan vi locka dit dem?
Jag skulle vilja säga att vi som skolpolitiker sitter på ett utmärkt verktyg för detta...löneverktyget! Här bör vi styra så att hänsyn tas till de områden/skolor som har en stor utmaning att nå målen också får en större fördelning av lönepotten. Att jobba i ett socioekonomiskt utsatt område eller skola innebär att de lärarna har det tyngre än sina kollegor i ett mindre tufft område/skola. Det ska givetvis synas i lönekuvertet!

Den tredje viktiga parametern när vi talar om likvärdigheten i våra skolor handlar om att vi måste våga fördela resurserna enligt en modell som tar hänsyn till skolors och elevers olika förutsättningar, en modell där hänsyn tas till de sociaekonomiska skillnaderna. Skickliga pedagoger och duktiga rektorer är viktiga för elevernas resultat. Att förlägga utvecklingsprojekt på dessa skolor är en annan del i detta. Givetvis bör vi samtidigt med detta hitta en modell för hur vi kan mäta och värdera skolornas resultat både ur elev - och lärarperspektiv.
I Nora saknas helt den typen av resursfördelningsmodell men Folkpartiet liberalerna kommer att fortsätta driva frågan. Den fanns på agendan när jag satt ordförande i barn- och utbildningsnämnden.