Internationella flickadagen 11/10

Hon heter Eva, en svensk tjej på 25 år som läser på universitetet, bor i egen lägenhet och är uppvuxen med den självklara rätten att leva sitt eget liv, och insikten om att hon är lika mycket värd som en man. För henne är det självklart att hon själv bestämmer över sitt eget liv och hur och med vem det ska levas.

Hon träffar Ali, en kille på 27, från Kurdistan. Ali har bott här i Sverige i fem år med sina föräldrar och sina systrar. Han har gått gymnasiet här och skaffat sig ett yrke. Han ser fram emot sitt vuxenliv, sin egen framtid. Han vill leva som sina svenska kamrater, har egen lägenhet och bil. När Ali och Eva träffas slår det gnistor och de blir kära i varann.

Redan från början får de smyga med sin kärlek, de kan aldrig hålla varann i handen när de går på stan, aldrig ge några bevis på sin kärlek till varandra på öppen gata. Hemma hos Eva umgås de flitigt, lär känna varann och kärleken djupnar… Självklart diskuterar de ofta skillnaden mellan sina olika uppväxter, men är säkra på att de kommer att kunna överbrygga sina olikheter tack vare sin kärlek. De umgås under flera år och är ett par.

 Men de kan bara vara ett par tillsammans med Evas föräldrar, Alis föräldrar gör klart från början att en svensk tjej inte är välkommen i deras hus, i deras familj.

Alis föräldrar tillåter inte att Ali vill leva sitt eget liv, de vill att han ska leva som han skulle ha gjort om de varit kvar i sitt gamla hemland. Ofta, ofta hamnar han i konflikt med sina föräldrar, hans pappa tar ofta till våld för att försöka tvinga honom att flytta hem igen, att bo själv i en lägenhet är inte OK, flyttar hemifrån gör man när man gifter sig… Till slut tvingas Ali att gifta sig med sin kusin som flyttar hit till hans föräldrar. Under mycket vånda och stor sorg avslutas Evas och Alis relation.

Han heter Martin, är en svensk kille på 16 år, och har precis börjat gymnasiet. Hans uppväxt har präglats av att hans föräldrar lärt honom respekt för alla människors lika värde.  Han har fått lära sig att kvinnor och män har samma möjligheter och samma rättigheter.  

I hans klass går Azra, 16 år från norra Irak. Inom loppet av några månader har deras vänskap vuxit till kärlek, den första spröda ungdomskärleken, du minns den säkert oxå… Eftersom Azras bröder vakar över hennes heder och har kontroll på  henne kan de aldrig träffas efter skolan, aldrig gå och ta en fika, aldrig gå på bio tillsammans. Ibland kan de stjäla sig till en stund och skylla på att bussen var sen… De kan träffas på nätet förstås, men alla förstår säkert att det till slut blir ohållbart, att aldrig få ta i varann, inte pröva den första kyssen på den som tagit ens hjärta, som är ens allra första kärlek… Hela tiden finns en skräck för att bli upptäckta med, och till slut bestämmer de sig för att avsluta något som inte ens fick en chans att börja…

Det här är bara två exempel på hur hederskulturen kan ta sig uttryck i vårt land och det förtryck som följer med den. Men inte bara heterosexuella flickor och pojkar är utsatta för det förtryck som sker i hederns namn. Homo-, bi- och transsexuella personer som lever inom hederskulturer är särskilt utsatta. Inom vissa samhällen anses det vara fel, eller rent av olagligt, att bli kär i någon av samma kön. Därför ökar risken för att utsättas för utfrysning och våld om man avviker sexuellt från samhällets normer.

I de flesta av dessa kulturer är familjen den viktigaste delen av en persons liv. I många länder är familjen rangordnad utifrån kön och ålder, där de unga är underordnade de äldre och kvinnorna är underordnade männen. Den enskilda familjens status är till största del beroende av familjens heder.

I sådana samhällen bedöms ofta mannens värde och status utifrån familjetillhörighet och anseende, och mannens heder är i sin tur beroende av familjemedlemmarnas uppförande.

Särskilt viktig för familjens heder är de kvinnliga familjemedlemmarnas sexualitet. Kvinnornas kyskhet utgör därmed gränsen mellan heder och skam. Kvinnorna är med andra ord bärare av männens och familjens heder.

Hedersrelaterat våld definieras ofta som våld mot en kvinna som utförs av hennes make eller en manlig släkting. Det kännetecknas av att det både planeras och utförs av släktingar till den drabbade, med motivet att kvinnan har fläckat familjens heder.

Förtrycket yttrar sig i sin mildaste form genom att personen inte själv får bestämma hur den ska klä sig eller vilka den ska umgås med. I sin mest extrema form utsätts personen för fysiskt våld, i värsta fall med dödlig utgång.

Anledningen till att familjen känner sig vanhedrad är ofta att kvinnan haft en påstådd eller verklig sexuell relation innan hon ingått äktenskap, eller utanför äktenskapet. Även om pojkar och män ofta ges större frihet än kvinnorna kan också de riskera att utsättas för hedersvåld och tvångsgifte om de bryter mot rådande normer.

Det är också männen som bevakar och kontrollerar sina kvinnliga familjemedlemmar, och om de inte uppfyller dessa krav kan de själva drabbas av våld och förtryck.

Socialstyrelsen och Ungdomsstyrelsen har i varsin kartläggning 2007, och 2009 visat att det finns ett samband mellan hedersrelaterat våld och förtryck och att bli gift mot sin vilja.
Unga flickor och pojkar är oroliga för att inte själv kunna välja vem de ska gifta sig med.
Enligt en gjord uppskattning upplever cirka 70 000 personer mellan 16-25 år att föräldrars uppfattningar, religion eller kultur sätter gränser för vem de kan gifta sig med för vem de får älska.
Uppskattningsvis 8500 av dem är rädda för att bli bortgifta. Tänk dig den känslan, den skräcken...
Jag välkomnar den utredning som nu föreslår att Sverige ska ha en lagstiftning som förbjuder tvångsäktenskap, för mig är det självklart att sådant inte på några villkor ska sanktioneras av det svenska samhället. Det svenska samhället måste bli ännu tydligare med att vi inte accepterar hederskulturen. Inte i någon ålder skall flickor behöva försvara sin rätt att andas, att existera, att finnas till. Flickor är tilldelade de rättigheter som gäller oss alla.

Tvångsäktenskap och barnäktenskap är förbjudna redan idag men ordentliga och tydliga sanktioner behövs för att markera allvaret. Advokat Elisabet Massi Fritz som är specialiserad på hedersrelaterade brott menar att det är dags att hedersbrotten förs in i lagstiftningen och att utvisning kan vara en lämplig påföljd då den har en stark avskräckande effekt.

Lagstiftningen måste komma tillrätta med denna typ av kriminalitet, där föräldrar fortsätter att tro och agera som om de har rätten till barnens liv, precis som i fallet med Eva och Ali, eller Martin och Azra som jag inledde med. Parallellt med detta måste arbetet med hedersrelaterade brott fortsätta inom skolan, socialtjänsten och inom polisen. De flickor och pojkar som drabbas av detta måste våga anmäla och känna en trygghet i att bli förstådda och trodda på.

Jag välkomnar även de insatser som nu görs för att förstärka Polisens arbete mot hedersbrott. Åtgärderna inkluderar en polisiär expertgrupp, en "hedershotline" och en nationell kunskapsbank. Inga ärenden som rör fall från balkonger, hängningar eller trafikolyckor under mystiska omständigheter ska avskrivas som "självmord", utan att möjligheten att det kan vara ett hedersbrott har utretts fullt ut.

Du minns dem säkert – Pela och Fadime, två unga kvinnor vars tragiska död har lagt grunden till GAPF föreningen.
Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime har ställt krav på våra makthavare. De har fått förslagen som kan förbättra, 15 konkreta förändringar som kan rädda liv, som kan bidra till en förbättrad livssituation för tusentals ungdomar i Sverige. Bland förslagen finns bland annat kriminalisering av barn- och tvångsäktenskap, en skärpning av straffen för brott med hedern som motiv och andra konkreta åtgärder, som förbättrar.

Fundera på om inte du också ska göra som Sveriges justitieminister Beatrice Ask, Sveriges EU och Demokrati minister Birgitta Ohlsson, Riksdagsledamoten Carina Ohlsson, oppositionsborgarråd Ann Margarethe Livh, Stand-up komikern Zinat Pirzadeh, journalisterna Sanna Rayman, Paulina Neuding och Katerina Janouch, fotografen Elisabeth Ohlson Wallin och författaren Arkan Asaad,och som jag gjort – bli medlem i GAPF. Gör din medlemsansäkan här: www.gapf.se