13 maj 2010

Socialliberalism - vad är det?

Jag får många frågor när jag säger att jag är socialliberal. Nedan har jag försökt att beskriva begreppet. Genomgående är min källa http://www.wikipedia.com/

Socialliberalismen är en gren av liberalismen som utgår ifrån en positiv frihetsdefinition. Med denna frihetsdefinition blir individens frihet beroende av att alla har lika möjligheter och tillgång till positiva rättigheter som skall garanteras av staten, såsom exempelvis utbildning och sjukvård.
Socialliberallismen förespråkar därför en aktiv socialpolitik och en viss aktiv ekonomisk politik från statens sida. Socialliberaler menar också oftast att om marknaden inte fungerar skall staten se till att den gör det, medan många
marknadsliberaler ofta anser att statlig inblandning enbart kan försämra läget.
På engelska kallas socialliberalism ibland för new liberalism. Denna benämning ska inte förväxlas med den svenska termen nyliberalism, som på engelska kallas för neoliberalism eller libertarianism (http://www.wikipedia.com/).

En av de viktigaste ideologerna inom modern socialliberalism är John Rawls. Rawls menar att det liberala samhällssystemet är det som naturligt skulle uppstå om man kunde placera en grupp människor i en så kallad ursprungsposition och be dem dra upp huvudlinjerna för ett samhälle. Ursprungspositionen innebär en tidpunkt "före" samhället, där ingen av de inblandade på förhand vet om vilken plats de kommer att få i det samhälle de skall utforma. Enligt Rawls skulle de då välja ett samhälle som uppfyller ett antal principer, nämligen:
Varje människa har rätt till den största uppsättning grundläggande friheter som är förenlig med att alla har samma friheter.
Sociala och ekonomiska ojämlikheter ska vara anordnade så att de gynnar de sämst ställda människorna.
Alla yrken och ställningar skall vara öppna för alla människor att söka och diskriminering är ej tillåtet.
De friheter som första principen talar om är exempelvis yttrandefrihet, föreningsfrihet, yrkesfrihet och liknande. Första principen är alltså inte ett argument mot exempelvis skatt. I händelse av konflikt mellan principerna är den första viktigare än den andra, såvida förhållandena inte är sådana att folk ändå inte kan använda de friheter som första principen talar om (skulle exempelvis kunna vara fallet i vissa väldigt fattiga länder).
Socialliberalismen har dels sina rötter i en rapport av den brittiska kungliga kommissionen, som kom 1842, vilken behandlade frågan om villkoren inom engelsk kolgruveindustri. Rapporten visade att det förekom både gravida kvinnor och barn i arbetsstyrkan, samt arbetstider som sträckte sig dygnet runt och dålig säkerhet (http://www.wikipedia.com/ ).

Dessa resultat chockade hela det brittiska samhället och fick flera liberaler att kräva att staten skulle motverka all form av nöd och fattigdom hos arbetarna. Dessutom krävde man att staten skulle använda styrkemetoder för att förhindra monopolsituationer och utnyttjande av arbetare. Man hävdade att den politiska och sociala friheten måste stå över den
ekonomiska.
Ideologin har också influerats mycket av filosofer såsom exempelvis
John Stuart Mill som förespråkade individens frihet på utilitaristiska ( Utilitarismen är en konsekvensetik, vilket innebär att bedömningen om en handling är rätt eller inte bestäms av vilka konsekvenser den får http://www.charity.se/ ) grunder. I sin skrift "Om frihet" utvecklar han bl.a. skälen för yttrandefriheten och för begränsningen av handlingens frihet endast när andra genom handlingen skulle lida skada (http://www.wikipedia.com/).

De tidigaste socialliberalerna var också mycket inspirerade av ekonomer som
John Maynard Keynes som förespråkade en starkare statlig styrning av ekonomin än vad klassiska liberala ekonomer förespråkade. I Sverige var socialliberalismens starkaste ideolog Bertil Ohlin, som förespråkade "fri ekonomi med socialt ansvar", en politik med mindre statlig ekonomisk styrning än socialliberalismen utomlands. Begreppet har därför behållit sin popularitet mer i Sverige än utomlands (http://www.wikipedia.com/).

1 kommentar:

Sten Tyrfors sa...

Rawls tankar är bra, men de känns otillräckliga. Jag skulle vilja komplettera med att människorna i ursprungspositionen inte heller bör veta om de kommer att leva nu eller under en obestämd period i framtiden. Sedan kan man fundera på om det inte dessutom vore en fördel om de inte visste vilken art de skulle leva som.