Vid lunchtid idag beslutade regeringen att säga ja till att bidra militärt till den internationella insatsen i Libyen. Det sker efter att Alliansen enats med Socialdemokraterna. Det är viktigt att ställa upp när frågan kommer om att stödja FN-insatsen för att skydda civilbefolkningen i Libyen. En förutsättning för det skyddet är en internationell insats.
Khadaffi har under årtionden varit en av världens mest brutala diktatorer. För ett par veckor sedan såg det ut som att demonstranterna skulle tvinga bort även honom. Så som de har gjort med diktatorn Hosni Mubarak i Egypten och Ben Ali i Tunisien. Men Khadaffi slog tillbaka och hans brutalitet visades tydligt när han riktade sin krigsmakt mot de egna medborgarna.
Det har varit ytterst nära med ett blodbad i oppositionens fäste Benghazi. Men med de internationella insatser som nu görs har det, för stunden, hindrats.
Sverige var för en FN-resolution om ett ingripande och vi stödjer de operationer som nu görs i Libyen. Då har vi också en skyldighet att ställa upp om det efterfrågas. Våra grannländer Norge och Danmark är redan på plats.
Sverige kommer bidra med upp till åtta Jasplan, transportflyg och drygt 130 svenska soldater.
Det är beklagligt att den svenska styrkans insats nu begränsas till att enbart upprätthålla flygförbudszonen. Men det har inte varit möjligt att gå längre sedan Socialdemokraterna lagt in sitt veto mot att svenskt flyg skulle få användas för att skydda civilbefolkningen genom insatser mot markmål.
Att sända svenska soldater utomlands är inte okomplicerat. Vi ska vara väl medvetna om att insatsen i Libyen inte är en riskfri operation. Vad som händer med utvecklingen i Libyen – eller i övriga arabvärlden – kan ingen säga idag.
Men samtidigt är vår utgångspunkt att svensk utrikespolitik borde utvecklas i riktning mot att vara mer liberal, mer värdebaserad. Det är viktigt att Sverige visar att vi står upp för våra värderingar om respekt för mänskliga rättigheter, att demokrati sätts i främsta rummet.
Det finns inget enskilt viktigare mål för liberalismen än att människor ska få leva i frihet och demokrati. Då måste vi också vara beredda att hjälpa till när det behövs. Vi kan inte göra allt, men vi kan göra något.
Liberala hälsningar,
Jan Björklund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar