Idag har fokus legat på sociala mediers återrapportering och kommentarer kring Kanalskolans (Laxå) beslut att inte ha pepparkaksgubbar med i Luciatåget.
Oavsett om det är ett missförstånd eller inte från början tror jag att vi måste börja ställa oss frågan om varför vi är så rädda för att låta alla delta i svenska traditioner? Varför överanalyserar vi saker och ting så att det blir helt märkliga och absurda situationer till slut?
Att fira Lucia som vi alltid gjort i Sverige handlar inte om att kränka någon, det handlar bara om att få visa en del av det svenska. Att övertolka färgen brun och pepparkakeland verkar helt imbecillt om ni frågar mig....Lucia är dessutom ett italienskt helgon...hur ska vi hantera det?
Lika illa är det med den kristendomsskräck som breder ut sig mer och mer...Ibland undrar jag om man tar avstamp i det sekulära för att sedan använda sig av andra religioner som ursäkt för att inte fira ex skolavslutningar i kyrkan?? Varför förväntar vi oss att kyrkan ska upplåta sina lokaler utan att få delge oss något av julens kristna budskap?
En helig lokal är lika helig för alla oavsett religion, det handlar om respekt. Jag som kristen, har besökt både Blå moskén, den katolska kyrkan i Vadstena och den Judiska kyrkan i Stockholm utan att känna mig kränkt någonstans.
Gör inte saker och ting svårare än vad de är!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar