I dag kom återigen dystra siffror från internationella
kunskapsmätningar: svenska elever blir fortfarande allt sämre på att räkna och
att läsa.
Jag är inte alls förvånad. Kunskapsresultaten i den svenska skolan har sjunkit under ett par decennier - minst - och att mätningarna PIRLS och TIMSS skulle visa nedslående siffror från tester som gjordes i fjol var därför vad jag hade väntat mig. En ljusglimt finns dock: eleverna i årskurs 4 blir bättre på naturvetenskap.
Även om skolan just nu går igenom den mest reformintensiva perioden på mycket länge så försvinner inte den socialdemokratiska flumskolan över en natt. Inte heller försvinner den under sex år av utredningar, remisser, propositionsskrivande och implementering. Skolreformerna måste fortsätta med full kraft och fler reformer kommer att behövas.
Jag är riktigt oroad över att svenska elever är betydligt sämre på att räkna än genomsnittet bland elever i EU/OECD. Lärarna ska nu bli bättre på att undervisa i matematik genom fortbildningssatsningen Mattelyftet som regeringen har sjösatt. Det behövs mer katederundervisning och mindre eget arbete.
Men bättre pedagogik är inte tillräckligt; eleverna behöver dessutom mer tid för matematik för att de inte bara ska kunna mekaniskt räknande utan också förstå vad det är de gör för något. I dag har jag därför presenterat en satsning på totalt 120 timmar mer matematik i grundskolan. Genom hela lågstadiet ska eleverna få mer matematik, en timme mer i veckan. Det betyder att matematiken i lågstadiet ökar med hela 40 procent. Vi satsar 500 miljoner kronor per år på fler lektioner, med början nästa höst.
Det kommer att ta tid innan satsningen ger resultat i mätningar, men jag är övertygad om att alla våra reformer för att höja resultaten är nödvändiga.
Liberala hälsningar,
Jan Björklund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar