Konkurrens om kompetens brukar vanligtvis innebära att lönerna stiger för den personalkategori som efterfrågas. Som exempel kan vi se att på den privata vårdmarknaden är lönerna högre - en sjuksköterska tjänar uppemot tretusen kronor mer i privat regi än som landstingsanställd. Dessutom är sjuksköterska ett bristyrke vilket naturligtvis driver upp lönerna än mer.
Det är lätt att tro att även lärare gynnas av konkurrens. Friskolorna växer upp som svampar ur jorden, i alla fall i storstadsområden, och konkurrensen om duktiga lärare ökar.
Nu visar dock SCB:s lönestatistik att gymnasielärare är förlorarna när man jämför lönerna. Skillnaderna har ökat och nu börjar de kommunala lärarna att dra ifrån.
Eventuellt kan det ha att göra med att lärarna på friskolor ofta är yngre och har lägre löner av den anledningen, men någon riktig förklaring kan varken Lärarnas riksförbund eller arbetsgivarorganisationen Almega ge.
Hur kan det komma sig undrar vän av friskola - alla undersökningar visar att duktiga pedagoger är det enskilt viktigaste för goda resultat hos eleverna. Borde inte skolorna då vara intresserade av att locka till sig just dessa, de allra bästa, genom att ge dem högre löner? eller, har läraryrket blivit ett kall, såsom ofta sjuksköterskeyrket betraktats tidigare?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar