Nora kommun består inte bara av staden Nora med sina kullerstensgator och vackra hus, utmärkta små butiker och glass med anor. Nej, 40 % av Nora kommuns innevånare bor utanför tätorten, på den vackra landsbygden. Landsbygden har sina speciella förutsättningar och om dem tänkte jag skriva lite idag. Mycket av det jag skriver om kan du hitta i folkpartiets landsbygdsprogram som vi tog fram 2008. Det gäller i hög grad än idag!
I de flesta politiska beslut är tätorten norm för det svenska samhället. Konsekvensen blir
naturligtvis att beslut ofta inte anpassas till landsbygden. I en kommun som Nora blir ett
tätortsfokus än mer missriktat eftersom mer än 40% av befolkningen bor utanför tätorten. På
flera områden skiljer sig landsbygdens problem och framtidsmöjligheter från tätortens.
Det kan handla om allt ifrån boendemiljö, företagsstrukturer, infrastruktur, den biologiska mångfalden och viktiga natur- och kulturvärden.
Jordbruk och skogsbruk är en viktig bas för en levande landsbygd generellt. Det gäller i
hög grad även Nora. Men även andra näringsverksamheter har genom teknisk utveckling,
datakommunikation och flexibilitet i näringsutövning kunnat få väsentligt fäste på
landsbygden. De flesta företagen på landsbygden är småföretag. Andelen företag per capita
är inte sällan högre på landsbygden än i tätorten. Det gäller inte minst Nora där det inom
vissa geografiska områden finns ett aktivt företag i ca 40% av hushållen (uppgift gällande
Vikers församling). Förbättrade möjligheter för företagandet har således mycket stor inverkan
på möjligheterna att behålla och utveckla en levande landsbygd. Samtidigt vet vi att
tillväxten är störst just i småföretagen vilket skapar ytterligare gynnsam
utvecklingspotential för just landsbygden.Konsekvensanalyser som görs gällande nedläggning av till exempel en skola saknar oftast hänsyn till konsekvenser som utflyttning, minskad attraktivitet, sjunkande fastighetspriser, förlust av
arbetstillfällen, minskad social gemenskap och färre barnfamiljer på landsbygden. Den
självklarhet med vilken beslut fattas om satsningar i tätorten bygger ofta på mycket
summariska överväganden om möjligheter att tillgodose även landsbygdens intressen. Det
tycker vi är fel.
På landsbygden är boendet en nyckel till utveckling. Idag motverkas dock
generationsskiften och inflyttning av en mängd faktorer. Nybyggnation på landet innebär ofta
att produktionskostnaden överstiger marknadsvärdet vilket försvårar
finansieringen. En lokal bostadspolitik inom kommunen som inte öppnar vägen
för äldre att flytta från sina hus på landet till bra boendealternativ hindrar dessutom
generationsskiften både i gällande boendet och i de företag som står inför ett sådant på
landsbygden. Att man på äldre dar gärna väljer mindre krävande boendelösningar är naturligt
– men om det finns få alternativ blir resultatet att underhåll på fastigheter minskar och
möjligheten till generationsskiften och rörlighet bland befolkningen försvåras. Alternativen bör
också anpassas efter de äldres önskemål i större utsträckning. Det kan betyda att stora
centrala komplex med äldreboende i innerstan inte ska vara det enda alternativet. Boendealternativen bör kunna erbjudas i närheten av de äldres tidigare boende för att inte bryta eller försvåra redan etablerade sociala nätverk. På landsbygden finns gott om utrymme för byggnation också i mycket attraktiva och natursköna områden. På sikt kan sådana möjligheter bli en viktig tillväxtfaktor för Nora kommun genom inflyttning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar